Casinoskolan...eller världens bästa skola?

Media beskriver den svenska skolan idag i termer av kaos och larmrapporterna duggar tätt samtidigt som de politiska partierna vill bli ägare av skolfrågan inför ett kommande riksdagsval. Men "Världens bästa skola" är knappast ett Casino för snabba klipp eller Quick-fix lösningar. Delvis så tycker jag att den här paniken i skolfrågan behöver nyanseras ganska kraftigt med att vi överlag ända har en förhållandevis välfungerande och mycket bra skola i Sverige med en mycket hög kompetens. Det gäller oavsett om huvudmannen ska vara t.ex. statlig eller kommunal. Här följer dock några andra förbättringsområden som jag finner det mer rimligt att diskutera och som jag noterat att man kan överväga i mitt mångåriga arbete som skolpsykolog, men utan att man direkt krånglar till allting igen med dyrbara reformer för en skola i behov av mer arbetsro.

1.       Bristen och okunskapen om tillämpningen av Skollagens undantagsbestämmelser i kombination med en traditionell fundamentalistisk bokstavstolkning av betygskriterier hos betygssättande lärare (som inte önskar betecknas eller anklagas som ”flummiga” i politisk slagordsretorik) försämrar markant de officiella skolresultaten. Denna ”fundamentalism” riskerar skapa en skola färgat av ett strängare ”svart-vitt” tänkande, brist på nyansering och en lärmiljö som på förhand stressar, diskvalificerar och undandrar motivation och lust hos både de svagaste eleverna inom skolan men även hos de mer särbegåvade d.v.s de riktigt högt begåvade individerna.

2.       Den nya betygsskalan och betygskriterierna idag följer inte alls längre en standardiserad normalfördelningskurva, vilket får till följd att skolan idag (statistiskt sett) inte längre är eller kan anses vara en skola för alla. Det här betyder även att mycket begåvningspotential idag går helt förlorad och kanske även problematiseras felaktigt och i onödan. Betygskriterierna behöver givetvis därför ses över och anpassas rimligare till normalbefolkningen.

3.       Svensk skola har en fantastisk övertro på ny teknik och underskattar ämnesövergripande de grundläggande färdigheternas betydelse för inlärningen (lyssnade, läs- och skrivfärdigheter t. ex skrivstilsträning). Idag kan därför många ungdomar på högstadium och gymnasiet t.ex inte ens skriva sin namnteckning (med en tränad skrivstil) riktigt.

4.       Politiskt käbbel, negativism, brist på tillit, kontinuitet och långsiktighet desauverar värdet på kunskapsbildningen och en lagstiftning och organisatorisk struktur som i sig är fullt tillräcklig och välfungerande (bortsett från lönebildning och en arbetsmarknadspolitisk försörjningskris vad gäller rekrytering av kompetens).

5.       Bristande prioriteringar i myndighetsutövning, t ex oövervägda stängningsbeslut av skolor, i stället för rådgivande stödinsatser till skolor i behov av extra åtgärdsförslag, implementering och uttolkning av ny lagstiftning och svårtolkade föreskrifter, handledning och krishjälp bör mer övervägas.

 

Torbjörn Eliasson

Leg.psykolog/socionom