Unga till kropp och sinne.

Har du många bollar i luften? Program och åtgärder för stresshantering och regelbunden motion har många fördelar, inklusive möjligheten att det kan fördröja uppkomsten och konsekvenserna av åldrandet. Studier redovisade i British Journal of Sports Medicine (2010) av en grupp ”mindre aktiva” kvinnor (40–74 år), visar att 20 minuters motion som gör dig lite andfådd (d v s även lite ansträngande städning) – faktiskt kan förbättra välbefinnandet, din personliga stil och den psykiska hälsan.

Stresshanteringsprogram (med samma inslag av vad som i Sverige har kallats fysisk aktivitet på recept), som kombinerar regelbunden motion och fortlöpande väglednings- och samtalsstöd är mycket kostnadseffektiva och ger mycket positiva resultat jämfört med andra former av primärvårdsinsatser och fysisk träning i den internationella jämförelsen. Vid uppföljning av stödinsatser såg man betydande förbättringar i välbefinnande och fysisk aktivitet både vid 12 resp. 24 månader (p <0,01). Tyvärr visar forskning att 16-åriga ungdomar idag, i snitt har 10 procent sämre kondition i jämförelse med en motsvarande grupp för 20 år sedan. Det här gäller både killar och tjejer. Andra studier har visat att regelbunden träning i medelåldern gör att kroppen använder syret effektivare för att generera energi, vilket verkar fördröja det biologiska åldrandet med så mycket som 12 år. I tvillingstudier har forskare sett att de som är fysiskt aktiva på sin fritid förefaller biologiskt yngre än sina mindre motionsbenägna syskon.

De flesta vet idag att stresshantering och motion är kopplat till en lägre risk för utveckling av hjärtsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och cancer, men nyare fynd visar dessutom på att inaktivitet i de här avseendena inte enbart gör människor mer sårbara för sjukdomar, utan att det faktiskt kan påskynda och snabba på själva åldrandet och åldrandeprocesserna. Forskarna har funnit att de s k telomererna, eller ändarna på kromosomerna i vårt DNA, förkortas snabbare i den icke förvärvsarbetande befolkningen vilket betyder att dessa människor får ett snabbare cellulärt åldrande.

Genom blodprov från mer än 2.000 tvillingar har forskare extraherat dessa tvillingars DNA. Det visade sig att de tvillingar som utövat minst fysisk träning (i genomsnitt bara 16 minuter i veckan) hade mycket kortare telomerer än de deltagare som utövat mest fysisk aktivitet (i genomsnitt 3 ½ timme per vecka), såsom löpning, tennis eller aerobics. De mest aktiva tvillingarnas telomerer var jämförbara i längd med en inaktiv person som var hela 10 år yngre! Stress och en stressfylld livssituation har visat sig ha motsvarande och kanske t o m större negativ inverkan på telomerlängden hos vårt DNA (se t ex Ohio State University (2007, September 20). Chronic Stress Can Steal Years From Caregivers' Lifetimes. ScienceDaily). Forskarna tror idag att människor som motionerar regelbundet härigenom parallellt borde se till att få en lika bra handledning och en mental träning i sin stresshantering. Stresshanteringen innebär att man skaffar sig en förbättrad kännedom och egenkontroll över sin egen unikt och individuellt sammansatta livssituation och det autonoma nervsystemets inverkan på den biologiska hälsan med olika psykologiska tekniker och interventioner (t ex omvärdering, rekonceptualisering, avslappningsövningar och förändrade kognitiva strategier/förhållningssätt).

Varje människa med alla olika celltyper och vävnader utvecklas från en första befruktad äggcell genom upprepade celldelningar. Den kompletta konstruktionsritningen, som är inskriven i vår arvsmassa, kopieras fullständigt innan varje celldelning, och det är här som telomererna blir betydelsefulla. I mitten av förra seklet stod det klart att arvsmassan utgörs av DNA-trådar i cellkärnan. DNA-trådarna är förpackade i kromosomerna som är 46 stycken hos människor. Nobelpristagarna, Hermann Muller (Medicinpriset 1946) och Barbara McClintock (Medicinpriset 1983), observerade tidigt att kromosomernas ändar, som av Muller döptes till telomerer, var speciella och särskilt stabila. En obesvarad fråga var på vilket sätt telomererna var annorlunda och vilken funktion de egentligen hade?

Telomerernas centrala roll för bevarandet av kromosomernas och arvsmassans stabilitet klargjordes senare av nobelpristagarna i medicin 2009. Elizabeth (Liz) Blackburn, Jack Szostak och Carol Greider fick nobelpriset för upptäckten av hur kromosomerna faktiskt skyddas av telomerer och enzymet telomeras. Blackburn och Szostak visade först telomerernas starkt skyddande funktion och hur denna är konserverad i hela utvecklingskedjan samt, återfinns i alla högre stående organismer inklusive människor. Blackburn och Carol Greider upptäckte sedan ett enzym som kan tillverka telomerens DNA. Det allra första beviset för detta enzyms existens kom på juldagen 1984. Enzymet fick namnet telomeras. Det visade sig vara helt unikt i sin uppbyggnad genom att det förlänger livslängden på kromosomen och består av en enzymatiskt aktiv proteinkomponent samt en RNA-komponent som mall för bildandet av nytt telomer-DNA. Kunskapen om telomerer och telomeras har därefter lett till viktiga insikter inom många olika områden, som stressforskning, åldrande, cancergåtans lösning, den fysiska aktivitetens betydelse osv.

En telomeren är m a o en mycket liten region med repetitiva DNA i slutet av en kromosom, som skyddar slutet av kromosomen från försämring vid kromosomens replikering. Vid replikering förmår cellen inte kopiera den yttersta änden på telomeren. Det innebär att för varje celldelning blir kromosomerna något kortare och äldre personer får alltså naturligt, något kortare kromosomer än yngre människor. Det har föreslagits att människan från början har en full uppsättning telomersekvens, dock är telomeraset deaktiverat och för varje DNA-replikation (celldelning) förkortas telomersekvensen med 50-100 nukleotider. För en normal cell med en telomersekvens på 10 000 nukleotider, innebär detta 100 till 200 celldelningar innan telomeret slutar skydda cellen. Då detta händer kommer cellen att sluta dela sig. I sitt arbete publicerat 1978 upptäckte Blackburn & Gall att telomererna med sina enkla DNA-sekvenser komponerar kromosomens avslutning med en förkortande mekanism som normalt begränsar cellen till ett fast givet antal divisioner. Psykobiologiska studier med djurförsök har visat att detta är ansvarigt för åldrandet på cellnivå och sätter en bortre gräns för cellens livslängd. Telomerer och telomerlängden har härefter betraktats som en biomarkör av stress och åldrande som därmed skyddar cellens kromosomer från olika avvikelser som kan leda till cancertillväxt och ser till att cellerna dör när deras telomerer har konsumeras. De flesta cancerformer anses därför vara resultatet utav sådana "odödliga" celler, som på olika sätt lyckas kringgå den förprogrammerade självförstörelsen.

Telomererna verkar därför spela en central roll i cellernas öde och åldrande genom att justera cellulära svar på stress och tillväxtstimulering på grundval av tidigare celldelningar och DNA-skador. De är inblandade i en mängd olika sjukdomar inklusive dyskeratosis congenita (en ärftlig form av svårt tidigt åldrande), aplastisk anemi (en benmärgssjukdom), lungfibros och cancer. Telomererna utgör både ett hinder för tumörtillväxt men bidrar också till en förlust av celler med åldern. Det verkar inte finnas någon specifik förkortning av telomererna i cortex hos klienter med psykiska sjukdomar som depression om man ska tilltro forskningsresultat redovisade i Frankrike. Andra resultat t ex en studie i Tyskland 2010 (Leibniz Institute for Age Research) går i en motsatt riktning. Nobelpristagaren Liz Blackburn (se video nedan) har däremot visat hur för övrigt helt friska kvinnor som inte lärt sig hantera sin stress och som lever under mycket höga prestationskrav, ångest och stressnivåer kan få förkortade telomerer. Förkortningen av telomerer hos kvinnor i avsaknaden av en korrekt stresshantering motsvarar i genomsnitt en avkortad livslängd med ett helt decenium (mätt i levnadsår) när forskarna jämfört dem med kvinnor som inte levt under samma stress eller stressfyllda villkor. Telomerlängden ansågs främst bli negativt påverkade av de förhöjda stresshormonerna (katekolaminer och kortisol). Det verkar därför som att en låg leukocyt telomeras är en tidig markör för risk för hjärtkärlsjukdom vilken förkortar telomererna som ett resultat av kronisk stress och avsaknad av insatser för en riktig stresshantering. Kunskapen är positiv och visar samtidigt hur kvinnor både kan leva sina liv längre, som genom att faktiskt ta emot rätt hjälp, vägledning, stöd och råd, kan föryngra sig själva avsevärt till såväl kropp som sinne.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Resa till Kina - Kinaresa

Kinas ekonomi och enorma produktionskapacitet fortsätter att växa. Landets BNP steg med 10,5 procent under 2010. Kinas utrikeshandel har kommit igen med kraft efter fallet under finanskrisen och exporten beräknas ha stigit till närmare 1800 miljarder dollar och importen till mer än 1500 miljarder dollar 2010. Störst är tillväxten i Kinas många medelstora städer (som kan ha åtta miljoner invånare) och småstäder (med befolkningar som Stockholm) som blivit attraktiva konsumentmarknader för detaljhandelsföretag som franska Carrefour och danska Vero Moda. Kina inte bara världsetta i varuexport utan Kina är också med stor marginal världens näst största importland och bidrar därmed starkt till efterfrågan på världsmarknaden. Trots att bostadsbyggandet sker i stor skala så stiger fastighetspriserna konstant. Enligt den brittiska tidningen Financial Times väntas värdet av varutillverkningen bli större i Kina än i USA i år. När det sker lämnar den amerikanska tillverkningsindustrin sin globala förstaplats efter mer än hundra år.

Kinas frammarsch förändrar därmed hela maktbalansen i världsekonomin. Vid sidan om Kina och Indien – hör Indonesien, Filippinerna, Malaysia, Thailand, Vietnam, Sri Lanka och även Bangladesh till de rejäla tillväxtmotorerna i Asien. Efter den globala finanskrisens akuta fas hösten 2008 och vintern 2009 har världsekonomins återhämtning letts av de här tillväxt- och utvecklingsländerna med Kina i spetsen. De här ländernas uppsving har varit så markant (med tillägget av några ekonomiskt starka stater i Latinamerika och Afrika), att 2010 blev ett riktigt genombrottsår för det som förr kallades tredje världen. Tillväxt- och utvecklingsländernas sammanlagda BNP beräknas ha ökat med drygt 7 procent 2010 medan de tidigare avancerade industriländernas ekonomier totala tillväxt blev knappa 3 % procent, enligt Internationella valutafonden (IMF). En fortsatt stark ekonomisk utveckling förväntas även för kommande år.

Kulturellt och psykologiskt är den ekonomiska utvecklingen i Kina och Asien mycket intressant eftersom den kommer att påverka och innebära stora förändringar i
1. hur vi leder och organiserar företag och verksamheter,
2. hur vi hanterar vår egen produktionskapacitet, råvaror och resurser
3. hur vi konsumerar och efterfrågar varor och tjänster
4. hur vi bygger relationer och bemöter varandra i dem
5. hur vi betraktar vårt eget välbefinnande och välmående

Det finns nu avsevärda skillnader mellan Asien och Europa vad gäller interpersonella relationer och mentalitet, som till dels förklarar framgångarna. Ledarskapets strategier skiljer sig åt mellan de olika kulturerna. I den asiatiska kulturen är t ex interaktionen mellan anställda och överordnade annorlunda och präglad av helt andra normer och etiska förhållningssätt, än de vi är vana vid från västerländska företag och demokratiskt uppbyggda förvaltningar.

Sådana kommunikativa skillnader kan vara att där vi uppmuntrar anställda att uttrycka känslor, synpunkter, kritik öppet och demokratiskt är asiater vana att hellre lägga band på sig själv, dölja sina äkta inre känslor och särskilt fientliga känslor eller mycket kritiska synpunkter gentemot andra som kan väcka harm eller kritik hos den andre.

I väst stimulerar vi gärna människor till självständighet och mod att själva utforska och pröva omvärlden. Konfucianismen och det asiatiska förhållningssättet som har präglat Kina och andra asiatiska länder i ungefär tvåtusenfemhundra år uppmuntrar hellre ett tjänstvilligt pliktstyrt beteende präglat av över-/underordning och ömsesidigt beroende, där en person försöker förmå en auktoritär person, till exempel en förälder, maka/make, lärare eller chef, att ta hand om henne. Beroendet innebär inte att vara passivt beroende, utan innebär att aktivt söka upp och tillåta sig själv att bli och vara beroende till andra människor man betror om något gott. Den här inlärda viljan (redan från barnsben) som organiserar arbetskraften och hela samhällsstrukturen av politik och näringslivsutveckling i Asien, har vi mycket svårt att ta till oss och förstå som någonting djupt tillfredställande och gott i västvärlden (den franske psykoanalytikern Jacques Lacan har närmat sig tillfredställelsen och den trygga njutningen i beroendesituationen med tesen: ”Begäret är den Andres begär”).

Beroendeförhållandet innebär även att man vitsordar sammanhållning inom gruppen och att man skämmer bort och överbeskyddar varandra mot främmande trender, tendenser och influenser. Att man respekterar kunskap, erfarenhet, tradition och ålder. I stället för att uppmana till ett ganska självständigt och relativt ansvarstyngt arbete som många västerländska företag och chefer gör, fungerar den asiatiska chefen och företagsledaren som en visionär frontman och en inte ifrågasatt ledare, övervakare och beskyddare. Han är samtidigt en hyggligt vägledande fadersgestalt men även en nogsam och sträng kontrollant. Om något går fel anklagar företagsledaren strängt sig själv för att inte presterat felfritt och tillräckligt bra som chef och betraktar sig själv som skyldig om någon olycka drabbar personalen, helt oavsett vem, vad eller vilket som förorsakat olyckan. Den psykiska hälsan och det personliga välbefinnandet är helt avhängig hur väl människor försökt uppfylla prestationsförväntningarna i den roll man åtagit sig.



I Kina uppfostrar man oftast sitt enda barn till att bli bäst klassen, men inte för sin egen skull utan för plikten mot föräldrar, sitt folk, fosterlandet, samhällsnyttan och traditionens bästa. I kontrast till en sydeuropeisk och nordamerikansk motivationspräglad livsinställning som delvis starkt kan färgas av en jagfixerad egoism, osvensk individualism och en negativ form av narcissism i förnekelsen av Voice of Commendatore (och som i ytterlighetsfallen leder till faderslöshet, œcopati, hänsynslös girighet och matriarkal övertro), tycks den kinesiska kulturen liksom de nordeuropeiska och anglosachsiska omhulda en mer handlingsinriktad patriarkalt kollektivistisk och solidarisk gruppinställning till arbetsfördelning och traditionsstyrda överbyggnader i form av under/överordning, kunskapsinhämtning och samhällsklasser. Motiv, inställning, fraser och idéer är viktiga, men underordnas den positiva samhällsnyttan och hur du faktiskt och reellt utför dina plikter visavi das Mann och beter dig eller handlar i en given situation. Allt för ivriga ”underdog”-ambitioner kuvas bestämt av halvt dolda organisationsstrukturer, överreglering, korruption, tradition eller tystnad. Om du vill bli bäst måste du arbeta för det och visa upp det i dina handlingar och i din efterfrågan hos andra människor, något annat räknas inte.

Megastäderna i Kina fortsätter sin enorma tillväxt och utveckling. Antalet välutbildade ungdomar i Kina kommer i en nära framtid att vara mycket stort. I vårt moderna, globala kunskapssamhälle kommer Kina därför att bli en svår medtävlare. Kunskapskonkurrensen från Kina och Indien gör att de kommer att gå om oss på många områden. Sverige måste därför satsa på ännu mer innovationer och ett bättre innovationsutnyttjande inom de kunskapsområden där man ligger väl framme och våga etablera betydligt fler svenska företag i de "mindre" och "medelstora" städerna. Dessutom måste svenska företag hitta lämpliga former för partnerskap med Kina och försöka utnyttja det faktum att Kina gärna investerar i Sverige och i framgångsrika svenska företag och produkter. En höviskt nyfiken antikolonial inställning med stor respekt och öppenhet för olikhet, traditionellt skapade värden och mångkulturella uttryck (utan övertydligt öppen regimkritisk fördomsfullhet och provokation av den typ som bl a den Norska Nobelkommittén och Wikileads visat prov på), främjar antagligen samarbete, handelsförbindelser och relationsskapandet bäst. Lyssna därför gärna på den gamle kinesens framgång - Köp ett användbart domännamn, skaffa ett visum för besök eller, gör helt enkelt en lärorik och spännande resa till en intressant framtidsnation - Kina.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Svält eller hopp i Sverige?

Håller en allt för återhållen reformpolitik på att ge nya svältår på sätt som skapar en ekonomisk stress hos investerare och unga män och kvinnor, flyttpanik och en ny utvandringsvåg för Sverige? När det nya året 2011 inleds beräknas Sveriges folkmängd att vara 9 417 000 personer, enligt SCB:s preliminära befolkningsstatistik. Folkmängden fortsätter att öka men inte i samma omfattning som under 2009.

En trend och kraftig varningssignal i den nya befolkningsstatistiken är dock en mycket kraftigt, ökad utvandring. Under 2010 beräknades nämligen 49 000 personer ha utvandrat från Sverige, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med föregående år. Siffran är så hög att man måste gå tillbaka till missväxt- och svältåren 1867-69 för att finna motsvarande höga siffror i befolkningsstatistiken. En stor del av ökningen beror på att Skatteverket under 2010 särskilt följt upp personer vars bosättning varit okänd en längre tid. Om de här personerna inte längre anses bosatta i Sverige har de blivit avregistrerade från folkbokföringen som utvandrade. Om denna grupp exkluderas från statistiken så skulle trots detta utvandringen vara omkring 14 procent högre i år än under förra året, vilket är en markant ökning och en fortsatt hög siffra.

Av de 49 000 utvandrarna är mer än hälften svenska medborgare. Andra stora grupper som utvandrar är medborgare från de nordiska grannländerna. För svenska medborgare var de vanligaste länderna att flytta till under 2010 Norge följt av Storbritannien och USA. De utländska medborgarna flyttar i hög utsträckning till det land som de har medborgarskap i. Där kännedom finns om vart de utländska medborgarna flyttar har två av tre flyttat till sitt medborgarskapsland. Bland utvandrarna är det, som vanligt, något fler män än kvinnor som emigrerar. Med fler än 200 000 öppet arbetslösa människor i Sverige idag, är det troligt att det på samma sätt som på Irland, är många människor i 20—30-årsåldern som är välutbildade och nu lämnar landet i den nya utvandringsvågen. Den globala världsekonomin är också på väg att tippa över mot Syd och Öst. Det handlar inte om sifferlekar, hopp eller girig spekulation utan om att land efter land i Asien, Mellanöstern, Afrika och Latinamerika frenetiskt fått upp farten i konkret slitsamt arbete. Tendensen att arbetskraften i Sverige lämnar landet är samtidigt parallell med en boom av förestående pensioneringar på den svenska arbetsmarknaden.

Det är i det här sammanhanget kanske mycket bra, vällovligt men lite storartat naivt när t e x en ekonomiprofessor på SVT:s debattsidor äntligen intresserar sig lite för och lekfullt ”kvackar in” inom psykologins och skönhetens område när de matematiska ekvationerna inte alltid längre så tydligt hänger ihop. Ekonomiprofessorns tes om ”vi måste våga hoppa in i det okända” och ” att det är människans förväntningar på framtida möjligheter, händelser och produkter som styr allt mer av våra liv, från politik till konsumtion och kärleksliv” sammanfattade jag förresten själv för några år sedan med begreppet: ”The New Queen”. Företeelsen har även likheter med det som den franske psykoanalytikern Jacques Lacan redan på 60-talet klargjorde som objekt petit a. Psykologin om det mänskliga begäret och illusionerna eller drömmarna om vår framtid har nämligen intresserat många psykologer och filosofer allt sedan Descartes dagar.

Gammal och erfaren i gården vill jag dock varna för ”lyckogurus” som vill dra för snabba, långtgående och förenklade slutsatser i en ”hoppa i det okända” eller ”satsa på dig själv” filosofi. Samhällsutvecklingen och psykologin i denna rör vid en mycket stor plasticitet, många paradoxer och en svår komplexitet som kan leda in till katastrofala följder oövervägt eftertanke och reflektion. Lyckan och hoppet kan givetvis vara en enkel och bra drivkraft ibland som ekonomiprofessorn föreslår, men är det inte desperationen, hopplösheten och vanmäktigheten som i lika hög utsträckning leder oss till t ex den påtvingade utvandringen. Människor liknar varandra eller kan vara så helt unika och olika varandra som mångfalden av bokstäverna i vårt alfabete eller blommorna på en svensk sommaräng. Jag vill därför hålla nyfikenheten på människan, den avvägda och reflekterade riskbedömningen, beroendet av den andres spegling och åsikter, trägen att göra det vi har bättre (genom bl a Sisyfos-arbetet), önskan om att få veta mera (d v s förtjusningen och häpenheten inför ny kunskap) högre, än den som enbart vill leva på eller förlita sig till hoppet.

Gott Nytt År!

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom