Hot och våld på jobbet

Hot och våldssituationer ökar markant i storstäder som Göteborg och Stockholm. Genomtänkta psykosociala skyddsronder och utvecklade bedömningsmodeller är två sätt att förbättra säkerheten. Kvinnors hälsa drabbas värst av ökat hot och våld på jobbet.

I och med helikopterånet i Västberga har ytterligare ett spektakulärt rån skett i Sverige. Men, den här typen av stora, planerade rån är mycket ovanliga och har blivit mindre möjliga att genomföra genom bättre säkerhetstänkande inom bankerna och duktigare polisarbete de sista åren. För gemene man gör de här mer sällan förekommande brotten mest skada i det att de fungerar som branding i brottssyndikatens ungdomsrekrytering och som negativa signaler om att kriminellt beteende är häftigt och kan löna sig för ungdomar i ekonomiskt trångmål.

Hot och våld är dock ett starkt stigande psykosocialt arbetsmiljöproblem inom flera andra branscher och inom verksamheter där många kvinnor arbetar. Butiks- och personrånen är 100 gånger vanligare än värdetransportrånen. Under åren 2002-2004 anmäldes sammanlagt 4 754 fall av arbetsskador uppkomna på grund av hot eller våld mot kvinnor. Motsvarande siffra för män var 2 375 fall. Överlag är kvinnor mer utsatta än män i arbetslivet, då cirka 18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen uppger att de någon gång under de senaste 12 månaderna varit utsatta för våld eller hot om våld på sina arbetsplatser. För kvinnor förekommer flest fall inom områdena omsorg av äldre och funktionshindrade, skola och hälso- och sjukvård. Om man tar hänsyn till antal kvinnor som arbetar inom olika områden är riskerna störst inom övrig omsorg/sociala insatser, transport, detaljhandel och post/bank. Interna bråk och sexuella trakasserier arbetskamrater emellan förekommer också i större utsträckning på arbetsplatser där man konfronteras med externt hot och våld.

Överallt där åtråvärda varor, pengar eller värdeföremål hanteras har våld eller hot om våld blivit ett tilltagande problemen i arbetslivet. Över 80 % av personalen inom t ex handelssektorn upplever stark oro för att utsättas för olika hot och våldssituationer. Personal och företagare som arbetar inom servicehandel är en speciellt utsatt grupp. Statistiken visar också på ett stort antal rån mot den här typen av butiker. Från 2007 till 2008 ökade butiksrånen med 25 procent. Den totala brottsligheten mot handeln kostar 12 miljarder kronor årligen.. 2008 rånades 1 009 butiker i Sverige. I Västra Götaland ökade butiksrånen allra mest. Här ökade rån med skjutvapen med 78 procent. 1 500 personer drabbas direkt av rånen, ytterligare 8 000 påverkas indirekt. Dels har många av dessa arbetsställen få arbetstagare, och dels är de öppna på arbetstider då få människor rör sig ute i samhället. Detaljhandeln tillhör de näringsgrenar som har längst genomsnittlig sjuktid i samband med anmälda arbetsskador av våld eller hot. Bara taxi och linjebuss samt hotell och restaurang har längre sjuktider. Längre genomsnittlig sjuktid kan, förutom mer traumatiska händelser, bero på underrapportering av lindrigare fall.

För den som står bakom disken och hotas med ett basebollträ, skjutvapen eller en yxa, spelar det knappast någon roll vilka vapen som används eller hur hotet artikuleras. På individnivå blir alla lika vettskrämda oavsett om hotet och våldet är spektakulärt och flashigt som i de stora bankrånen eller utövas som ett mindre butiksrån klockan 11 i guldsmedsaffären . Våld och hot är inte bara en fråga om övergrepp mot dem som blir utsatt för själva handlingen. Det blir ett traumatiskt arbetsmiljöproblem som drabbar hela arbetsplatser, såväl arbetskamrater, som leverantörer, ägare och deras familjer när man nästa dag måste gå tillbaka till arbetet igen. Samband mellan externt hot och våld, interna konflikter eller kränkningar samt olika psykiska och psykosomatiskt arbetsrelaterade besvär t ex depressioner har också kunnat beläggas.

Det finns förstås alltid en risk att utsättas för hot och våld vid arbete inom t ex servicehandeln. Riskerna är oftast större vid arbete på kvällar och nätter och vid öppning eller stängning av verksamheterna. Ensamarbete ökar t ex riskerna ytterligare för att våld och hot skall inträffa på arbetsplatsen. Men, även om trakasserier, våld och hot ökar finns det möjligheter att förbättra beredskapen för att hantera det här både innan det värsta händer och efteråt:

Ett lönsamt sätt innan det värsta händer är ofta att arbeta med utarbetade psykosociala skyddsronder och bedömningsmodeller där vi avväger riskerna på de enskilda arbetsställena (t ex arbetsorganisation, bemanning och personalplanering, kassarutiner, varuhantering, branschsäkerhetsrutiner, kunskap och utbildning om arbetsmiljön, tillgången på ändamålsenliga regler och rutiner, hantering av krissituationer, utbildar personal i manligt våld och aggressivt bemötande, varu- och godshantering, övervakningsmöjligheter etc. I psykosociala skyddsronder inventerar vi arbetsklimatet med avseende på medinflytande, trivsel, stressfaktorer, arbetstillfredställelse, uppmuntran, måldiskussioner, ledningsstrategier, kundbemötande, fortbildningsbehov, fysiska och psykiska hälsotillstånd etc. Näringsidkare är skyldiga att utreda var riskerna för våld eller hot om våld finns inom arbetställena och utarbeta säkerhetsföreskrifter samt ge erforderlig utbildning, stöd och handledning. När något hänt måste man även kunna erbjuda ett bra förberett, evidensbaserat och professionellt utfört omhändertagande, debriefing och genomgång av händelsen samt kunna tillmötesgå vettiga rehabilteringsinsatser (t ex kris- och stödsamtal, bra och kvalitativ uppföljning m.m).

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se