Hitta lediga jobb

Enligt Arbetsförmedlingens senaste bedömning av arbetsmarknaden för perioden maj 2009 till maj 2010 har det blivit betydligt mycket svårare att hitta lediga jobb. Arbetsförmedlingens dystra prognoser sammanfattas i att:

*Tillgången på lediga jobb minskar 2009 och 2010.
*Det finns stora lokala och regionala skillnader.
*Det finns en svacka inom teknik och data men gott om jobb längre fram.
*Bristyrken finns inom vissa yrkesområden som hälso- och sjukvård samt pedagogik.
*Det finns många lediga jobb, men en kraftigt ökad konkurrens inom försäljning och service.
*Det har uppstått en starkt försämrad och bekymmersam arbetsmarknad för administratörer, ekonomer, samhällsvetare, personaltjänstemän och kontorister.
*Det råder en markant lägre efterfrågan på arbetskraft inom byggsektorn.
*Kraftiga fall i sysselsättningen inom tillverkningsyrken.

För 2009 beräknas antalet rekryteringar till cirka 1 miljon och för 2010 beräknas antalet till ca 900 000. Det kan jämföras med att det förekom sammanlagt ca 1,3 miljon rekryteringar 2008. Åren 2011 och 2012 bedöms antalet rekryteringar åter kunna öka något. Sysselsättningen beräknas komma att minska med 260 000 personer åren 2009 och 2010. Nedgången väntas bli bred och för år 2010 kommer sysselsättningen att minska inom samtliga yrkesområden. Störst nedgång väntas liksom år 2009 inom tillverkningsyrken följt av administrativa yrken.

Tabell. Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2009,
antal och procentuell förändring
Yrkesområde Antal personer Procent
Datayrken 2 000 + 1,3 %
Ledningsarbete -3 000 -1,3 %
Sjukvård och omsorg -4 000 -0,6 %
Försäljning -6 000 -1,4 %
Teknikyrken -4 000 -1,9 %
Restaurang och service -8 000 -2,6 %
Administrativa yrken -20 000 -2,6 %
Lärare -3 000 -1,0 %
Jordbruk, skogsbruk och fiske -1 000 -1,2 %
Transport -4 000 -2,2 %
Byggnads- och anläggningsarbete -14 000 -6,1 %
Tillverkningsarbete -60 000 -12,8 %

Källa: Arbetsförmedlingen

Effekten av recessionen har i synnerhet slagit hårt mot län med en stor industrisektor eftersom nedgången inom just industrin är den djupaste sedan början av 1990-talet. Exempel är Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gävleborg och Västerbotten. Denna utveckling fortsätter också under det närmaste året vilket innebär att många industriyrken kommer att få en mycket hög arbetslöshetsnivå. Den strukturella arbetslösheten stiger påtagligt i de industritäta länen eftersom många av de förlorade industrijobben inte kommer tillbaka. När industrin åter börjar nyrekrytera är sannolikheten stor att kompetenskraven höjs och i första hand efterfrågas då andra och mer kvalificerade yrkesarbetare. Under 2009 och 2010 dras även län med en stor tjänstesektor in i lågkonjunkturen genom den offentliga sektorns neddragning (till följd av tappade skatteintäkter och dåligt skötta upphandlingar). Exempel är Stockholm, Göteborg, Östersund och Uppsala. Dessa neddragningar väntas slå särskilt hårt mot skogslänen och i synnerhet mot de små glesbygdskommunerna (i t ex Jämtland).

Det här betyder att det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom bland annat handel, service, restaurang, data samt hälso- och sjukvård i landets starkaste och mest befolkningstäta tillväxtregioner. De regionala skillnaderna i läget på arbetsmarknaden inom olika yrken kommer att öka under de närmaste åren genom att rekryteringsläget kan förväntas skilja sig stort mellan olika branscher/yrken och lokala arbetsmarknader. På sikt är ett minskat intresse för längre teknik- och datautbildningar både en möjlighet och ett problem. Det har inneburit att antalet utbildningsplatser dragits ned och riskerar att innebära en omfattande brist på arbetskraft på fem till tio års sikt. Kortsiktigt väntas färre rekryteringar behöva göras inom hälso- och sjukvårdsyrken samt inom t ex läraryrken. Läget är dock betydligt bättre inom dessa yrken jämfört med yrken inom mer konjunkturkänsliga delar av privata näringslivet. Behovet av personal blir nämligen relativt stort genom många pensioneringar.

Tillgången på arbetssökande inom hälso- och sjukvårdsyrken varierar därtill mellan olika yrken och bedöms inte bli tillräcklig stor inom en del yrken som kräver specialiserad högskoleutbildning. Det sammanhänger främst med för få utbildningsplatser i förhållande till behoven på arbetsmarknaden och regionala skillnader. Arbetslösheten förblir därför på en låg nivå för flera yrken på högskolenivå. Några exempel är läkare, psykologer, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Arbetsmarknadsläget försvagas samtidigt för lägre utbildade vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Inom lärarområdet minskar sysselsättningen totalt sett, vilket främst beror på att antalet barn temporärt minskar inom gymnasieskolan samt inom grundskolans högstadium. Efterfrågan på lärare blir störst avseende förskollärare, grundskollärare inom de lägsta årskurserna och yrkeslärare inom gymnasieskolan. På längre sikt växer dock behoven på lärare inom hela grundskolan genom ökade barnkullar och pensionsavgångar.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport om arbetsmarknadsläget (2009-06-26) utifrån bedömd efterfrågan av olika yrkeskategorier under det närmsta året. Denna rapport redovisar ett s k bristindex, vilket är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för yrket, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande;2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Detta index ger oss därför ytterligare vägledning för fortsatt jobb- och karriärplanering:

Brist/ efterfrågan på arbetskraft:
Läkare 4,13, Operationssjuksköterskor 4,10, Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,01 Lantmätare 4,00,Maskinbefäl, fartyg 4,00, Förskollärare 3,99, Gymnasielärare i yrkesämnen 3,93, Röntgensjuksköterskor 3,84,Akutsjuksköterskor 3,82, Distriktssköterskor 3,78, VVS-ingenjör 3,75, Kockar 3,73, Tandläkare 3,71,
Styckare 3,70, Geriatriksjuksköterskor 3,69, Barnsjuksköterskor 3,68, Slaktare 3,64, Specialpedagoger 3,64, Civilingenjörer, elkraft 3,63, Revisorer 3,59, Kranförare 3,56, Barnmorskor 3,55, Redovisningsekonomer 3,49, Fritidspedagoger 3,46, Företagssäljare 3,43, Lastbilsmekaniker 3,42, Konditorer 3,41, Psykologer 3,38, Isoleringsmontörer 3,38, Bagare 3,37, Civilingenjörer, bygg och anläggning 3,37, Elingenjörer och eltekniker 3,31, Låssmed 3,30, GIS-ingenjör 3,30, Glasmästare/glastekniker 3,29, Optiker 3,28, Tandhygienister 3,28, Byggnadsplåtslagare 3,27, IT-strateg, IT-analytiker 3,26, Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,26, Driftmaskinister 3,26, Systemerare/programmerare 3,25, Programmerare 3,66, Systemerare, systemutvecklare 3,66, Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,25, Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 3,25,
VVS-montörer 3,25, Kriminalvårdare 3,23, Socialsekreterare 3,23, Kuratorer 3,23, Smeder 3,23, Lackerare 3,23, Anläggningsmaskinförare 3,23, Civilingenjörer, maskin 3,22, Apotekare 3,22,Dietister 3,20, Logoped 3,20 , Biståndsbedömare 3,17,Transportledare/-planerare 3,15 ,Telefonförsäljare 3,14,Ingenjörer och tekniker inomgruvteknik och metall 3,13, Universitets- och högskolelärare 3,12, Polismän 3,10, Logistiker 3,09, Tunnplåtslagare exkl.byggnadsplåtslagare 3,08, Studie- och yrkesvägledare 3,08, Veterinär 3,07, Bilmekaniker 3,07, Tandsköterskor 3,07, Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 3,07, Gymnasielärare i matematik 3,07,
Gymnasielärare i språk 3,07, Gymnasielärare naturvetenskapliga ämnen 3,07, Läkarsekreterare 3,05, Flygledare 3,04, Djuruppfödare/djurskötare 3,04, Lantmästare 3,03, Barista/kaffebartender 3,03, Grovplåtslagare 3,02, Bussförare 3,02, Maskinreparatörer 3,02, Bartenders 3,02, Styr- och reglertekniker 3,02, Skogsmästare 3,01, Civilingenjörer, gruvteknikoch metallurgi 3,01,


Balans/visst överskott på arbetssökande:
Arbetsterapeuter 3,00, Brandmän 3,00, Agronomer 3,00, Fartygsbefäl 3,00, Fysiker 3,00,Förare av skogsmaskiner 3,00, Lokförare 3,00, Skogsarbetare 3,00, Takmontörer 3,00, Taxiförare 3,00,Tågmästare 3,00 , Biomedicinska analytiker 3,00 , Sjukgymnaster 2,99 ,Maskiningenjörer ochmaskintekniker 2,99, Jägmästare 2,99 ,Gymnasielärare i praktiskaestetiska ämnen 2,96, Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 2,95, Verktygsmakare 2,94, Golvläggare 2,94 ,Gruvarbetare 2,92,Gymnasielärare i allmänna ämnen 2,92, Speditör 2,92,Receptarier 2,91,Frisörer 2,89 Betongarbetare 2,89, Guld- och silversmeder 2,87, Anläggningsarbetare 2,86,Försäkringstjänstemän 2,84,Servitörer 2,83,Fotvårdsspecialister 2,83,Skötare och vårdare 2,81,Miljö- och hälsoskyddsinspektör 2,80, Jurister 2,79 ,Behandlingsassistenter 2,79, Plattsättare 2,79,Väktare 2,79,Inköpare 2,77,Fritidsledare 2,75,Gjutare 2,73,Arkitekter 2,70,Målare 2,69, Servicetekniker, IT 2,68,Processoperatörer, kemisk basindustri 2,67,Resebyråtjänstemän 2,67, Tidningsdistributörer 2,64,Banktjänstemän 2,62,Datatekniker (nätverkstekniker) 2,62, Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 2,62,Elmontörer 2,61, Svetsare 2,61,Ekonomiassistenter/löneassistenter 2,61, Fastighetsmäklare 2,60,Personliga assistenter 2,59,Linjemontör elkraft 2,58,Civilingenjörer, kemi 2,58, Trädgårdsarbetare 2,58, Bibliotekarier 2,57, Laboratorieingenjörer 2,55,Flygmekaniker 2,55, Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,55, Installationselektriker 2,55,CNC-operatörer 2,51, Maskinoperatörer, kemisk industri 2,51,Brevbärare 2,50,Kemiingenjörer och kemitekniker 2,50,Geologer 2,50,Kemister 2,50, Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,48, Piloter 2,48,Murare 2,47, Personaltjänstemän 2,46, Lastbils- och långtradarförare 2,45, Processoperatörer , trä- pappersoch massaindustri 2,44, Hudterapeuter 2,43, Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,41,Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,39, Flygvärdinnor 2,38,Utredare i offentlig förvaltning 2,34, Friskvårdkonsulent (friskvård) 2,31, Verkstadsmekaniker 2,29, Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,29,Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,28,Organisationsutvecklare 2,28, Värdepappersmäklare 2,27,Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,27, Journalister 2,27, Massörer 2,24, Undersköterskor 2,23,Parkarbetare 2,23, Informatörer 2,23, Fotograf 2,22, Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,18, Samhälls- och språkvetare 2,16, Fastighetsskötare 2,15, Bilförsäljare 2,13, Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,13, Godshanterare, expressbud 2,13,Träarbetare 2,10, Montörer, el- och teleutrustning 2,07,Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,04.

Stort överskott på arbetssökande:
Matroser 2,00, Köks- och restaurangbiträden 1,99, Biologer 1,98, Reseledare 1,98, Vaktmästare 1,95, Truckförare 1,89, Administratör/sekreterare 1,88,Städare/lokalvårdare 1,86, Fordonsmontörer 1,83, Receptionister 1,81, Försäljare, dagligvaror 1,80, Vårdbiträden 1,77, Barnskötare 1,76, Försäljare, fackhandel 1,72, Montörer, metall, gummi och plast 1,65, Lagerarbetare 1,56

Om du önskar finna mer detaljerade yrkesprognoser kan du hitta dem i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation: Yrkeskompassen. Yrkeskompassen erbjuder med sin länkning till SCB utsikter, trender och prognoser för olika utbildningsgrupper. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom olika yrkeskategorier prognostiseras här fram ända till år 2030.

Eliazon ger vägledning om arbetsmarknadens villkor, behov, krav och omvandling i en dynamisk och föränderlig marknadsekonomi. Vi rehabiliterar människor tillbaka till businesspreferens, arbetsmarknad eller företag och kan hjälpa till med direktmatchning mot de lediga jobb som finns samt arbetsgivarnas olika förväntningar i t ex platsannonser. Därtill stöder vi anställda, ledning och företag i omställningsarbete, outplacement och svåra beslut och situationer och förbättrar arbetsklimatet, det ekonomiska utfallet och effektiviteten av olika rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser. Vi erbjuder alltid en effektiv framtidsorienterad vägledning till människor som söker jobb. Kontakta mig vid ytterligare intresse för frågor avseende jobb, arbete och personlig karriärutveckling, så berättar jag mer.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom