Från talkur till skönhetskur.

Med flera nybildade begrepp och definitioner som ”The New Queen”, ”Voice of Commendatore”, ”Beauté World”, ”The Gaze of Success”, ”The Cashmere Lifestyle”, ”Beauty Psychology” och ”Beauty Aging Therapy (BAT)” har jag med utgångspunkt i fortplantningen och genom att bl a lyfta fram ordens genomslagskraft, men särskilt kanske seendets och tittandets fenomenologi, åldrandets och utseendets betydelse, kunnat förskjuta och omdefiniera begrepp som psykoterapi, talkur och psykologi. Omformuleringarna har lett fram till en i många avseenden ny samtalsmetod (BAT) och en helt ny, annorlunda, och mer positivt färgad och efterfrågat arbete med hälsa, som en skönhetskur.

Till skillnad från traditionella psykoanalytiker, beteendevetare och psykologiska uttolkare som läkarna Sigmund Freud och Jacques Lacan, (vilka i lika hög utsträckning som dr Död Himself, faktiskt förpassat psykologin till sjukvårdens och den slutna psykiatrins mest mörka, djuriska, dunkelt tigande och unket ångestbeklädda rum), har jag velat visa på psykologins betydelse för vår förståelse av vardagstrevnaden, vänligheten, mänsklig etik och moral, mänskliga möjligheter och resurser, kreativitet, produktivitet och ledning, motivation och mening, entusiasm, livsglädje och en skönhetens och fridfullhetens utveckling för humaniteten som sådan. Både Freud och Lacan insåg att psykologin kanske i högre utsträckning hade med ord, kultur och språkbildning att göra (därav talkuren), än att vara den rent kroppsliga avfallsprodukt från hjärnan som den moderna sjukvården och beteendevetenskapen vill hävda att lära ut till människor i god tro.

I beskrivningen av sin strukturella modell (Det, Jag och Överjag) uttrycker Freud de berömda orden: - ”Wo Es war, soll Ich werden!” (där Detet var, skall Jaget bliva till”, som en slags uppgift, riktning eller syfte med psykologin, formad av de mänskliga drifterna. Lacan med sin överbetoning av det språkliga tolkar detta ”Es” som själva subjektiviteten hos det kasterade subjektet. Enligt min ståndpunkt så leder både Freuds och Lacans tolkningar oss i felaktiga och destruktiva riktningar där tendenser som ateism, egoism och negativ narcissism (t ex ekopati och andra former av perversion och missbruk), riskerar uppstå.

Freuds och Lacans insisterande på att talkuren handlar om ordens och språkets betydelse tillför egentligen inte något nytt om den mänskliga psykologin utöver vad vi redan innan dem kan utläsa av textraderna ”I begynnelsen var ordet”, i Bibeln. I just de här orden finns det typiskt mänskliga, hela talkuren om vi så vill, och den Mänsklighet som differentierar oss från de övriga däggdjuren. Vare sig Jaques Lacan eller Sigmund Freud var egentligen några ateister (som vetenskapsmän tycker om att beteckna sig som, för att stärka legitimiteten av sina [åter-]upptäckter) utan sin samtids predikanter, lärare och opinionsbildare. Det här förminskar möjligen deras ursprunglighet, men inte deras upptäckter och höga anseende som kloka teoretiker. Det förstärker tvärtom våra möjligheter att pröva och finna andra, bättre och mer humanistiska alternativ och vägar i dagens förändrade kultur. Min egen travestering av Freuds berömda text blir därför: Från djuret jag var, skapar ord mänskligt liv och skönhet. Häri ser vi det fascinerade intresset i själva syn- och kunskapsdriften, vår förmåga till att använda ord och en mer vänlig kommunikation, liksom våra religiösa, politiska, vetenskapliga och kulturella erfarenheter och upptäckter. Ordens artikulation, skapandet och den ömt värmande, bekräftande och förstående blicken. Mänskliga medel långt från gatustriden i Gaza och rovdjurets giriga öga, men för bättre hälsa, fridfullare framtid och en högre utvecklad skönhet. Boka din tid för besök här.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom