Landstingen kollapsar

- god hälsa flyttar in

Finanskrisen och lågkonjunkturen gör hålen i plånböckerna ännu större hos de flesta av Sveriges landsting. När skattebetalarna blir arbetslösa så sjunker intäkterna för landstingen, och budgetar och tidigare sparplaner får arbetas om. I Västernorrland fanns det en sparplan på 361 miljoner kronor i november, redan i januari 2009 har den utökats till 550 miljoner, enligt en dagsaktuell undersökning av Dagens Nyheter.

Hittills har tre landsting - Stockholm, Uppsala och Norrbotten - tillsammans varslat fler än tusen personer inom sjukvården. Men det är bara början, fler varsel kommer att läggas under året och man kommer att låta bli att återbesätta vikariat, vakanser och pensionsavgångar. Primärkommunerna brottas också med stora budgetproblem och frågor om utveckling och effektivisering av verksamheterna.

Där man företrädesvis borde arbeta med strategier för att sänka ohälsotal, har många framstående företrädare för landstingen bedrivit sjukvårdsinsatser utifrån grumliga antaganden om att det funnits ”ett särskild synsätt på sjukdomar som har med vanor, attityder och traditioner att göra”. D v s ineffektivitet, dålig behandlingseffekt och resurshantering har i klartext skyllts på hypokondri hos patientgrupper eller klanderlik underställd personal inom den egna organisationen.

I stället för att återkommande diskutera, ändra och framföra vidlyftiga och kostsamma förändrings- och ombyggnadsprojekt, i egen regi starta upp och lägga ned diverse tidsbegränsade EU-projekt, bedriva forskning, utbildning och fortbildning in absurdum, borde landstingens beslutsfattare kritiskt värdera de statistiska fakta- och beslutsunderlagen inom de egna kärnområdena. Man borde bättre sätta sig in i de egna behandlingsmetoderna och fråga sig vilket ansvar de själva och bl a storebrorsattityden och oförmågan till frivillig decentralisering och samarbete med primärkommunerna haft, vad avser bristen på utveckling av långsiktiga behandlingsmetoder, kostnadseffektivare administration och en ekonomisk härdsmälta som kunnat förutses, och nu närmar sig.

Om inte förr, är det nu dags att förstatliga de regionala sjukhusen och snabbt slimma ner (skrota) landstingen och låta sjukvården helt igenom bli privat, decentraliserad, primärkommunal, avknoppad eller kooperativt driven. Landstingets hegemoni på vårdområdet riskerar bl a primärkommunens framtida möjligheter för finansiering av specialistkompetens att kunna möta demografiska förändringar i befolkningen. Den offentligt drivna vården genom landstingen med enorma läckage i form av fortsatt höga ohälsotal och byråkratisk elefantiasis i transferingarna av resurser via t ex försäkringskassorna, kollapsar annars över sig själv. Skattemedel som avsätts till vårdinsatser, försvinner i fortsatt organisationsgrubbel. Dess för innan fortsätter landstingen också att fortsätta driva flera mindre privata vårdalternativ mot helt onödiga konkurser och nedläggelser! Möjligen små, men oftast väletablerade och lokalt bundna företag (utan ett flertal kostnadskrävande mellanskikt) med erfarenhet av slimmad och kostnadseffektiv vård, god arbetsintensitet, med väsentligen högre täckningsbidrag i varje åtgärd, flexibel efterfrågestyrd kvalité och specialisering.

Som själva existensen och behovet av Folkhälsoinstitutet i Sverige och de starkt ökande kostnaderna visar, är det främsta argumentet och den största samhällsekonomiska besparingen för sjukvårdens överflyttning till primärkommunen att sjukvården självklart har en gigantiskt stor pedagogisk uppgift framför sig, för att kunna minska sjukvårdskostnader och ohälsotal.

Sjukvården bör m a o integreras inom det befintliga utbildningsväsendet som idag är kommunalt eller statligt, för att tillföras de kvalificerade pedagogiska instrument och resurser som idag verkar framgångsrikt i skolvärlden. Hälsocentra inom utbildningsväsendets ram kunde också befrämja forskning, generationsmöten och erfarenhetsöverföring. (Många landsting och enskilda läkare inom t ex primärvården idag understryker därtill det preventiva arbetet och friskvårdsarbetets betydelse för en positivare hälsoutveckling).

Genom landstingens kollaps, överflyttning av sjukvårdsresurser och beskattning till kommun och stat, tillförs sjukvården praktisk pedagogisk och kulturell kompetens. Sjukvården blir en hälsobefrämjande verksamhet värd namnet god folkhälsa. Primärkommunal verksamhet och kommunalt självstyre uppgraderas, breddas och får en större roll för människors primära behov, välmående och försörjning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Se, jag brinner upp!

Se, jag brinner upp! Ungefär 75% av svenska folket lider av någon slags fobi. Det är därmed en folksjukdom. En social fobi är en starkt inlärd rädsla att bli belagd med skuld, bli eller erfara personlig exploatering, få negativ uppmärksamhet eller bli utsatt för integritetskränkande åtgärder eller insatser, inom syndriftens- och åkallandedriftens områden. En social fobi handlar framförallt om ett stressigt, ambivalent eller starkt ifrågasatt förhållande till andra människors inverkan på oss själva i det visuospatiala och auditiva rummet.

Vi återfinner den bästa sammanfattningen av vad den här rädslan handlar om i Jean Paul Sartres ord: - ”Tanken på en annan människas blick förflyttar mitt medvetande, spatialt och temporalt och begränsar min frihet och mina möjligheter!” Det här betyder att någonting exploaterar, inkräktar, stör, retar, hotar eller appellerar till min varseblivning och mitt varseblivningssystem, som i stunden innan var avslappnat. Appelationen gäller vanligen frågan: Vad är jag här?

Jag tvingas förhålla mig till varseblivningen på något sätt. Bemöta den, hantera den, kontrollera den eller helst, bemästra den och förstå den. Den evolutionära jaktinstinkten (i däggdjuret människan), tunnelseendet och resursmobiliseringen mot att antingen fälla ”jaktbytet” eller att fly bort från det övermäktiga hotet mot min personliga integritet och frihet, slås på. ”Bättre fly än illa fäkta!” Vår i Sverige mest kända kulturperson med en social fobi, aktrisen, artisten Hollywood-kändisen Greta Garbo skulle nu avväpnande ha sagt: - ”Leave me alone!”

Känns det som att du tidvis, brinner inombords? Läs då mer om social fobi och andra fobier här

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Stöd ungdomar med vägledning.

Till följd av lågkonjunktur och finanskris ökar nu arbetslösheten. Dagliga varsel inom viktiga och traditionella industrisektorer på arbetsmarknaden sänker människors framtidstro och tilltro till en positiv ekonomisk utveckling. Prestationskraven på ungdomar i gymnasiet och högstadiet ökar och utslagningen stiger. Familjesplittringen är konstant hög sedan 80-talet. Minst en fjärdedel av alla 17-åringar har upplevt en separation mellan föräldrarna. Separationsrisken är fortfarande ungefär dubbelt så hög bland barn med samboföräldrar som bland barn med gifta föräldrar. Av de barn som kontaktar Bris bor endast 56 % kvar sin ursprungliga kärnfamilj.

Brister i inlärningen och en lägre grad av studiemotivation kan idag noteras redan i årskurs 7. Antal elever som klassats som "hemmasittare" eller ”skolkare” har redan stigit som ett växande problem i årskurs 8 och 9 på högstadiet. Ungdomar som lämnar både grundskolan och gymnasiet utan godkända betyg ökar, liksom behovet av bra lärlingsplatser. Många fler unga riskerar nu få mycket svårt att ta sig in på en reguljär arbetsmarknad. De tappar därmed möjligheter att skaffa egen bostad, försenas i familjebildning och en eget försörjd etablering i vuxenlivet. Socialstyrelsens statistik visar att självmordsbenägenhet och missbruk bland unga flickor och yngre kvinnor ökar på ett oroväckande sätt. Enligt folkhälsoenkäten för 2007 hade unga kvinnor oftare svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och känner sig mer stressade. Kvinnor med lägre inkomster (som t ex uppbär sjuk/aktivitetsersättning) eller som helt saknar kontantmarginal har ofta självmordstankar.

Ungdomar försöker förstå, blir ofta bärare, uttolkare och de som utagerar mycket av vuxenvärldens obearbetade aggressivitet, tillkortakommaden och stress. Inte sällan finns en upplevelse av övergivenhet och en känsla av att vara överflödig hos några av dem. Många ungdomar idag kan berätta om att de ständigt blir hänvisade till sina rum, andra vandrar runt ute på stan om kvällarna, några har en nyckel med sig och går hem först när föräldrarna är borta eller sover. Paradoxalt nog är ungdomars högsta önskan idag, oftast mer tid tillsammans med sina föräldrar och andra vuxna personer. Ungdomarna vill ha och behöver vuxna som kan tjäna som vettiga trovärdiga och livsbejakande förebilder, lärare och mentorer i livskunskap och kulturell kompetens. De söker och efterfrågar en uppmärksamhet, inte för den vuxna människans pekpinnar, ifrågasättande krav och bekymmer, utan för en trovärdig vägledning om den vackra vida värld som omger, fascinerar, lockar och samtidigt tidvis frustrerar dem in i missmod.

Vägledningen kan handla om att bättre lära sig förstå: entusiasm, motivation, arbetsglädje, talangutveckling, artikulation, styling av personlighetsdrag, arbetsmarknad, psykosocial arbetsmiljö, alternativa studieval, inlärningssvårigheter, humörsvängningar, beteende problem, ekonomi, familjekonflikter, kamratrelationer, kärleksrelationer, familjebildning, ungt föräldraskap, barnuppfostran, ensamhet, självkänsla, självförtroende, tvångstankar, mobbning, ångestreglering, nedstämdhet, existentiella livsfrågor, självmord, självmordstankar, självdestruktivitet, identitetsfrågor, sorg, fysisk misshandel, kropp, utseende, boende, sexualitet, övergrepp och ofredanden, stress och stresshantering, missbruk inom familjen, skilsmässor och skilsmässoproblem , ätstörningar, könsutveckling, psykisk misshandel, fysisk ohälsa, eget missbruk (spel, droger, sex, mat, shopping etc.), vanvård och omsorgssvikt, graviditet, myndighetsproblem, IT-relaterade problem och olika levnadsöden.

Vi tillhandhåller därför en strukturerad vägledningstjänst omfattande fem (5) stycken samtal (ca 60 min) avsett för ungdomar mellan 13 och 26 år, som ett enda sammanhållet vägledningspaket. Vägledningspaketet kan upphandlas av en beställare (individen själv, föräldrar/förälder, företag, trygghetsstiftelse, försäkringsbolag, skola, socialförvaltning, arbetsförmedling, försäkringskassa) för viss utsedd individs räkning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

En värld i tårar.

Barn avläser handling och gör det föräldrar gör, inte vad vi säger att de ska göra. Små länder uppträder med samma högmodiga arrogans som sina allierade ”föräldrar” och bundsförvanter. Igår Irak, idag Gaza och vi vill inte se - en morgondag som kommer...! Men, måste vi fortsätta döda eller hata varandra, har vi inte kommit längre i vår förmåga till konflikthantering?

På 70-talet hade Svenska Boxningsförbundet en slogan som hette: ”Sluta slåss, och börja boxas!” Boxningssporten kultiverar nämligen vilden till en vältränad idrottsman, och inför de humana lagar och regler för aggressivitetens utövning, som människor behöver. En bra devis för en herre (rädd för en broder), skulle därför hellre kunna vara: ”Sänd boxningshandskar till fronten!”

Blodbad och våldsanvändning måste fördömas som mänskligt skamfyllda och djuriskt frånstötande och avskyvärda övergrepp, oavsett vilka som utför våldet och särskilt om barn främst drabbas. I krig finns inga hjältar, blott erbarmliga förlorare på alla sidor. Alla ställningstaganden som på ena eller andra sättet uppviglar, demoniserar eller glorifierar våldet och det fruktansvärda lidandet förstärker blodtörsten och ger ingen som helst positiv fredsverkande effekt. Bombningar och beskjutningar som leder till dödsfall och svåra skador bidrar till en ökad polarisering och eskalerar terrorn, hämndlystnaden och kraven på revansch.

Handlingarna skapar sorg, misstro, mentala sår och barriärer som inpräntas i människors medvetande för flera generationer framåt. Företrädarna för våldsutövningen kalkylerar, förstår och är fullständigt iskallt medvetna om detta, men kan därigenom befästa sina territoriella maktanspråk och helst öka distansen till fienden med föraktets hjälp. Ett långsiktigt hat och avunden befäster paradoxalt herradömets skräckvälde och legitimiteten för dess existens, särskilt som det ständigt och återkommande blir än mer ifrågasatt i sina grundvalar. Med bl a Olof Palme berömda jultal 1972, kan vi säga att våldet i vår tid är samma illdåd som: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyń, Lidice, Sharpeville, Treblinka, Hanoi, Rwanda, Sebrenica, Tjetjenen. Där våldet triumferade. Vi fogar ständigt nya namn till raden: Igår Irak och idag Gaza, och vi får en värld som står i sorg, vanmakt och tårar. Tig inte, men ta inte ställning! Ryt: -Sluta slåss! Sänd hellre dina näsdukar, boxningshandskar och fotbollar till fronten!

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Pedagogisk utbildning i skolan

En ny termin startar i skolan. Rektorer, lärare och pedagoger inom skolan är våra barn- och ungdomars främsta förebilder. I skolmijön fungerar de också som identifikationsobjekt som motiverar till intresse för teoretiska och praktiska studier. Som lärare eller pedagog i förskola och skola, möter läraren elever med olika svårigheter, traditioner, kommunikation och temperament.

Genom en ofta väl anpassad gedigen pedagogisk utbildning (t ex barnskötare, förskollärare, grundskolelärare, gymnasielärare, högstadielärare, ämneslärare, yrkeslärare, mellanstadielärare, pedagog, rektor, specialpedagog), lärarens egna erfarenheter (t ex eget föräldraskap) och en mer allmän kompetens om livets svårigheter, finner våra duktiga lärare vanligen kreativa lösningar och mycket användbara sätt att förbättra och utveckla arbetsmetoder och ett positivt och vägledande förhållningssätt. Ibland i ett samarbete med andra lärare och skolpersonal, men ofta genom olika försök och åtgärder på egen hand och i samverkan med elevernas föräldrar.

Förskolan och skolans personal inspirerar vanligtvis, entusiasmerar, förstärker, befrämjar, stöder och hjälper våra barn att uppleva, uttrycka, hantera och utveckla sin fascination och nyfikenhet inom livets alla möjligheter och områden. Den pedagogiska uppgiften för läraren kan å andra sidan tidvis kännas som ett ensamt, förpliktigat och kvalfyllt arbete om samförståndet med elev/föräldrar inte fungerar tillräckligt bra, eller svårighetsgraden i problemställningar stiger så att handledning, vägledning, stöd och råd från kollegor och ledningspersonal på den aktuella enheten, upplevs som beprövade och inte fullt ut tillräckliga.

Välfungerande kvalitetsmedvetna skolor/förskolor med starka ambitioner till efterlevnaden av skollagens och skolverkets riktlinjer, liksom pedagogisk personal inom dessa skolor tar emot s k extern handledning, om det inte fungerar optimalt bra i skolan/förskolan. Efter avrop från aktuella skolor erbjuder Eliazon därför extern professionell psykologisk-pedagogisk handledning av lärare och arbetslag. Förskolan/skolan tillförs härvid en extraordinärt vetenskaplig präglad kompetens och ett erfarenhetsbaserat barnpsykologiskt utifrån-perspektiv. Beställ vid behov, inspirerande idéer, barnpsykologisk kompetens, ny entusiasm och bättre fascination för din skola eller förskola här.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Skönhet, mode och framtidens plastik

Inom områden som skönhet, stil, mode och hälsa, är Sverige mer än de yttre stilguider som representeras av t ex Sthlm Fashion Week, kläddesigners och varumärken som H&M, Acne, Carin Wester, Filippa K, Hope, Tiger of Sweden, Whyred, Ida Sjöstedt, Sandra Backlund, Helena Hörstedt och Cheap Monday.

Trendanalytikern och journalisten Sarah Rabia på The Future Laboratory i London har insett mitt insisterande på de inre kvalitérnas och de ibland mycket knepiga psykologiska komponenternas betydelse för olika trenders och efterfrågans utveckling inom skönhetsindustrin, t ex i modet. Hon har nu intresserat sig för och tagit del av några av mina idéer, praktiska tillämpningar, nyskapande begreppsbildning och utvidgande teoretisering inom psykologins, marknadsföringens och skönhetens områden.

I ett nyligen publicerat specialnummer av den ansedda tidskriften Viewpoint Magazine medverkar jag därför i en längre artikel om skönhetsindustrins framtid. Det känns hedrande, att på det här sättet få bidra med psykologisk kunskap till världens kanske mest framgångsrika företag på nya trender! Du kan idag, ta del av intervjun och de aktuella frågeställningarna här.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Psykologi - vetenskap om hjärnan?

Tror du på Hjärnan? Tro i så fall hellre på Gud. Idag finns det egentligen fler missuppfattningar om vad psykologi är, än någonsin tidigare. Trots decenniers påkostad akademisk forskning och efter att läkaren Sigmund Freud började diskutera begreppet ”psykologi” med sina vänner och en omgivning av intresserade kollegor i slutet på 1800-talet. Naturvetenskapen betror oss än idag enbart som varande ett djur, och försöker utifrån sin nya dyrkan av människors hjärna, definiera livets psykologi (och även andra humanistiska/existentiella frågor).

Den vanligaste och mest spridda vanföreställningen idag är att försöka koppla samman vår psykologi med hjärnans funktionssätt och begränsningar, och s a s placera psykologin i hjärnan och som dysfunktionella hjärnspöken. På samma sätt som Freud anklagades för att knyta psykologin till våra könsorgan och vår sexualitet (p g a hans terminologi), så vill den kroppsdyrkande nutidsmänniskan med stort bifall av den helt materiellt intresserade och till empiri bundna beteende- och naturvetenskapen, knyta samman vår psykologi med hjärnan.

På många sätt har vår tilltro till hjärnans kapacitet (och det förnuft som vi vill placera som en funktion av det här mänskliga organet) kommit att få inta Guds plats i vår samtid. Vi har m a o ersatt en tro på Gud, med en tro på hjärnan (som den mänskliga vetenskapens främsta och vassaste instrument). Genom att förklara hjärnans funktionssätt kan naturvetenskapen givetvis lära oss om begränsningar och brister i medvetandet och vår varseblivning, men inte hur den mänskliga psykologin (som det vi kallar självmedvetande, personlig identitet, empati, etik och moral, upplevelser, tankar och känslor), uppstår, utvecklas och växer fram som en intrikat effekt av dessa brister i ett på förhand språkligt symboliskt och kulturellt givet kontext.

Det är här som den immateriella och ibland mycket svåra och abstrakta psykologin stiger fram och definierar sig mer i språkformuleringen och därmed snarare talapparatens och språkcentras bristande funktionalitet, än som rena eller outtalade kognitiva hjärnspöken. Ljud, ord, bilder och språkliga artefakter skapar tankar, känslor, begåvning, meningsinnehåll, inte tvärtom. Det här betyder bland annat att många ibland duktigt uttänkta, dyra, ofta välkända, etablerade och använda mätinstrument som används för licensiering av kvalifikationer med enbar kognitiv metodik, i hög utsträckning bör betraktas som blott luftfyllt skådebröd och enskilda profitörers villfarelser.

Sammanfattar vi det här kan vi säga att en sant verklig psykologi står den språkligt beskrivande poesin och andra av livets skönhetsupplevelser (t ex religion, utbildning, musik och konst) närmre, än allför dyrbar, kostsam och delvis helt bortkastad medicinsk neurobiologisk hjärnforskning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Bli mamma som mamma!

Att bli en mamma som sin egen mamma, är en av livets mest omvälvande och personlighetsförändrande upplevelser. Det är min erfarenhet att många föräldrar idag önskar mer hjälp, avlastning och kunskap i att hantera sin svåra roll som duktiga, glada, nöjsamma och stolta mammor och pappor. Kanske ännu mer nu, i en alltmer skenande WalMart-ekonomi, där finanskris och lågkonjuktur inte enbart urholkar familjeekonomin, utan också ställer bl a framtidstron och identiteten som förälder på särskilt hårda prov. Frågeställningarna kan gälla:

* Tips om inlärning, språklig utveckling och olika krav som kan ställas på t ex. språkbruk, vett och etikett
* Program, modeller och metoder för träning av talang, färdigheter och begåvning
* Modeller för stresshantering, familj, fritid och ett mer autentiskt utvecklat föräldraskap
* Råd om rollfördelning mellan mammor och pappor
* Hantering av styvföräldraskapets nackdelar och möjligheter
* Senaste forskning inom barn- och utvecklingspsykologin
* Aktuella och bra föräldrautbildningar, föräldracirklar, samtalsgrupper, bra shopping och bytesmöjligheter
* Psykometriska utredningar (psykologiska tester inkl. föräldrasamtal och psykometri)
* Utlåtandebeskrivningar o åtgärdsprogram
* Föredrag och barnvänliga evenemang
* Deltagande vid s k elevvårdskonferenser (EVK) och andra mötesaktiviteter inom skolans ram (t ex skolråd, föräldramöten och lärarsamtal)
* Individuell föräldrahandledning och samtal
* Coachning i vårdnadsfrågor o tvister
* Handledning till andra personer som kan vara ett stöd för familj och barn (enskilt och grupper)
* Hjälp och stöd vid urval, rekrytering, och fortbildning av olika personalkategorier i barnens närhet och för dess dagliga omsorger
* För nyfödda barn och ännu ofödda barn kan frågeställningar avse t ex namngivningens betydelse. Att ge ett namn till ett barn innebär vanligen något väsentligt och radikalt annat än att enbart etikettera eller placera en ny människa. Det påverkar nämligen också starkt delar av utvecklingspsykologin för barnet.

I anledning av det här bör vi erbjuda och anpassa fortbildning till både blivande och nya föräldrar, samt lite mer erfarna föräldrar med tonåringar och ungdomar. Utbildningsavsnitten kan avse:

- Språkutvecklingens betydelse för barns intelligens och begåvning
- Att hantera och leva med sina framgångar
- Idrott, prestations- och talangutveckling
- Stresshantering för föräldrar, mor-barn
- Föräldraskapets fallgropar och möjligheter
- Att hantera missbruk, våld, språkförflackning och grupptryck i ungdomsgrupper
- Ovanor och självdestruktiva beteeenden hos barn och unga
- Pojkens- och flickans psykologiska utveckling från fosterstadiet till inträdet i vuxenlivet
- Kognitiv-, emotionell och social kompetens
- Förhållningssätt vid skilsmässor, vårdnadstvister och vårdnadsfrågor
- Skolans resp föräldrars ansvar för barns utbildning och sociala beteenden
- Att hantera, bibehålla och upprätthålla entusiasm, fascination och motivation.

Som barnpsykolog kan jag gärna hjälpa dig utveckla ditt föräldraskap. Kontakta mig i så fall här.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Från talkur till skönhetskur.

Med flera nybildade begrepp och definitioner som ”The New Queen”, ”Voice of Commendatore”, ”Beauté World”, ”The Gaze of Success”, ”The Cashmere Lifestyle”, ”Beauty Psychology” och ”Beauty Aging Therapy (BAT)” har jag med utgångspunkt i fortplantningen och genom att bl a lyfta fram ordens genomslagskraft, men särskilt kanske seendets och tittandets fenomenologi, åldrandets och utseendets betydelse, kunnat förskjuta och omdefiniera begrepp som psykoterapi, talkur och psykologi. Omformuleringarna har lett fram till en i många avseenden ny samtalsmetod (BAT) och en helt ny, annorlunda, och mer positivt färgad och efterfrågat arbete med hälsa, som en skönhetskur.

Till skillnad från traditionella psykoanalytiker, beteendevetare och psykologiska uttolkare som läkarna Sigmund Freud och Jacques Lacan, (vilka i lika hög utsträckning som dr Död Himself, faktiskt förpassat psykologin till sjukvårdens och den slutna psykiatrins mest mörka, djuriska, dunkelt tigande och unket ångestbeklädda rum), har jag velat visa på psykologins betydelse för vår förståelse av vardagstrevnaden, vänligheten, mänsklig etik och moral, mänskliga möjligheter och resurser, kreativitet, produktivitet och ledning, motivation och mening, entusiasm, livsglädje och en skönhetens och fridfullhetens utveckling för humaniteten som sådan. Både Freud och Lacan insåg att psykologin kanske i högre utsträckning hade med ord, kultur och språkbildning att göra (därav talkuren), än att vara den rent kroppsliga avfallsprodukt från hjärnan som den moderna sjukvården och beteendevetenskapen vill hävda att lära ut till människor i god tro.

I beskrivningen av sin strukturella modell (Det, Jag och Överjag) uttrycker Freud de berömda orden: - ”Wo Es war, soll Ich werden!” (där Detet var, skall Jaget bliva till”, som en slags uppgift, riktning eller syfte med psykologin, formad av de mänskliga drifterna. Lacan med sin överbetoning av det språkliga tolkar detta ”Es” som själva subjektiviteten hos det kasterade subjektet. Enligt min ståndpunkt så leder både Freuds och Lacans tolkningar oss i felaktiga och destruktiva riktningar där tendenser som ateism, egoism och negativ narcissism (t ex ekopati och andra former av perversion och missbruk), riskerar uppstå.

Freuds och Lacans insisterande på att talkuren handlar om ordens och språkets betydelse tillför egentligen inte något nytt om den mänskliga psykologin utöver vad vi redan innan dem kan utläsa av textraderna ”I begynnelsen var ordet”, i Bibeln. I just de här orden finns det typiskt mänskliga, hela talkuren om vi så vill, och den Mänsklighet som differentierar oss från de övriga däggdjuren. Vare sig Jaques Lacan eller Sigmund Freud var egentligen några ateister (som vetenskapsmän tycker om att beteckna sig som, för att stärka legitimiteten av sina [åter-]upptäckter) utan sin samtids predikanter, lärare och opinionsbildare. Det här förminskar möjligen deras ursprunglighet, men inte deras upptäckter och höga anseende som kloka teoretiker. Det förstärker tvärtom våra möjligheter att pröva och finna andra, bättre och mer humanistiska alternativ och vägar i dagens förändrade kultur. Min egen travestering av Freuds berömda text blir därför: Från djuret jag var, skapar ord mänskligt liv och skönhet. Häri ser vi det fascinerade intresset i själva syn- och kunskapsdriften, vår förmåga till att använda ord och en mer vänlig kommunikation, liksom våra religiösa, politiska, vetenskapliga och kulturella erfarenheter och upptäckter. Ordens artikulation, skapandet och den ömt värmande, bekräftande och förstående blicken. Mänskliga medel långt från gatustriden i Gaza och rovdjurets giriga öga, men för bättre hälsa, fridfullare framtid och en högre utvecklad skönhet. Boka din tid för besök här.


K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Sex sätt att hantera nyårslöftet 2009.

Många människor avger nyårslöfte och lovar ändra på dåliga vanor eller ovanar vid ingången till det nya året. Om vi förstår omfattningen av många dåliga vanor och hur många ovanor kan utveckla sig till rent destruktiva missbruk och orsaka oss själva, samhället och den nära omgivningen stort lidande, tjänar det att vi infriar nyårslöftet ett extra gott syfte:

25,5% av alla svenskar missbrukar nämligen mat på ett sätt att vi blir överviktiga
22,6% av svenskarna har en farligt intensiv alkoholanvändning
21,68% har en problematisk Internet/datoranvändning
15% missbrukar tobak genom rökning
8 % har ett köpmissbruk eller uttalat shoppingberoende
8 % missbrukar sex och relationer
4 % är spelberoende
3,7 % kvinnor har ätstörningar i form av anorexi
0,45% missbrukar cannabisprodukter
0,3-0,5% använder njiceringsdroger

Det kan ofta vara svårt, men det finns några sätt att öka chanserna till att må bra och infria nyårslöftet:

1.Berätta för omgivningen, offentliggör för andra att du vill och skall genomföra en förändring av ditt liv. Be familj, vänner och jobbarkompisar om uppmuntran och stöd.
2.Sök hjälp och skapa ett stödjande nätverk. Ta emot bra vägledning, råd och stöd från vänner och experter. Hör av dig till din psykolog för diskussion, rådgivning, en plan och - om nödvändigt - alternativa sätt och metoder att få bukt med ovanan.
3.Sätt ett datum lite längre fram i almanackan, då du definitivt vill bryta din ovana . Vissa människor tycker att det är bra att välja en stor dag - en födelsedag eller årsdag, kanske.
4.Ändra i din närmiljö och dina vardagliga rutiner. Ta bort påminnelser och frestelser från ditt hem och arbetsplats som kan göra t e x vilopauser lättare. Ta t e x bort barskåp eller köp inte hem alkohol om du vill sluta eller minska din alkoholanvändning. Låt inte heller andra få påminnelser i hemmet. Bryt förbindelser med människor som förvärrar eller underblåser dina ovanor.
5.Lär dig helt nya färdigheter och aktiviteter eller återuppta tidigare positiva hobbies och kreativa sysselsättningar/aktiviteter, som du “glömt bort”. Hitta något att ersätta missbruk och ovanor med genom avledning till andra mer positiva inspirationskällor.
6.Många människor tycker t ex att skrivande, sång, musicerade, dans, motion, föreningsliv och idrott är ett bra substitut för att bekämpa frestelser.

Gott Nytt År!

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom