Grattis unga mammor på Mors dag!

Grattis på mors dag! Det har nu blivit dags att uppvärdera och höja statusen på den unga mammans moderskap. Omfördela t ex i transfereringen av barnbidragen från dem som föder barn efter 26 till dem som väntar och föder sina barn före 26 års ålder! Ett stort antal barn i förhållande till antalet vuxna i ett land är den enskilt största och starkaste faktorn för en ökad tillväxt av ekonomin inom landet. Att samtidigt vara förälder och kunna förbli yrkesaktiv kommer att bli mycket betydande för den ekonomiska utvecklingen i de mognare och mer framgångsrika ekonomierna. I Sverige idag så ser vi att åldern för förstföderskor dramatiskt stiger samtidigt som antalet aborter hos unga kvinnor (som också mår allt sämre psykiskt) ökar. I Stockholms innerstad är kvinnorna i genomsnitt 36 år när de får sitt första barn. Enligt SCB:s beräkningar kommer en av sex kvinnor att vara barnlös år 2010. Många idag överskattar kvinnors förmåga att bli gravid och möjligheterna att få barn genom provrörsbefruktning.

I det alltmer ytliga och relationskonsumerande samhälle som vi skapat har den sedan 1975 fria aborträtten idag spelat ut sin roll som en sexuell och reproduktiv rättighet (som bl a RFSU hävdar den). Rätten till fri abort har tyvärr alltmer urholkats till att komma att bli ett desperat preventivmedel och en rejäl hämsko för ekonomisk tillväxt som psykologiskt drabbar unga, känslomässigt försmådda och övergivna, ibland obetänksamma och ekonomiskt villfarna kvinnor mycket svårt. Inte minst i form av bl a förlorad entusiasm och framtidstro, nedstämdhetsperioder, sömnsvårigheter, känslomässig avtrubbning, fobiutveckling, ångest och skuldkänslor. Enligt Socialstyrelsens statistik så görs de allra flesta aborterna i åldersgruppen 20–24 år. Antalet aborter i den här åldersgruppen har under den senaste 10-årsperioden därtill ökat med hela 30%! Av 100 kända graviditeter slutar hela 25,7 med en abort idag. Aldrig tidigare, sedan statistiken över aborter infördes 1955, har abortsiffrorna varit så här alarmerande höga i Sverige.

Efter den abortlagstiftning som infördes 1975 har den framtida arbetskraftsreserven i Sverige sammanlagt reducerats med 1.104.263 möjliga individer (enligt Socialstyrelsens publicerade statistik av verkställda aborter). Siffrans ackumulerade storlek väcker lätt, om vi förmänskligar de aborterade fostren, vanmakt, sorg och kanske återhållen vrede i frågor om välfärd, sjukvårdens inriktning och välfärdssamhällets socio-ekonomiska baksidor. Antalet aborter under perioden 1975-2007 motsvarar nämligen nästan hela invånarantalet i Stockholms stad, eller förlisningen av 1296 passagerarfartyg i Estonias storlek! Ett hälsomått som tyvärr ställer en välfärdsnation med växande arbetskraftbehov - vid skampålen. Genom erkänd forskning vid bl a Institutet för framtidsstudier, Nutek och ITPS vet vi att ekonomisk tillväxt och hälsa är nära förknippade med varandra beroende på flera faktorer. En sund och frisk befolkning med ett långt förväntat arbetsliv framför sig utbildar sig i högre utsträckning och har dessutom en tendens till större finansiellt sparande, vilket är bra för ekonomin.

Friska personer i arbetskraften är mer produktiva jämfört med en mer insufficient och labil arbetskraft där arbetsgivare får problem med både sjukfrånvaro och sjuknärvaro (när sjukdomsdrabbade personer arbetar men inte till sin fulla kapacitet). Sammantaget visar all den här forskningen på att aborter och sjukdom inte bara påverkar den individ som drabbas utan att rädslan att anknyta till och föda barn också får stora effekter på närstående, familjer, kollegor och inte minst samhällsekonomin. Detta gör att hälsa och välmående är av stor vikt för regional ekonomisk utveckling. Ett bra välmående kan hjälpa en region att komma in i en spiral av positiv ekonomisk utveckling och omvänt: ohälsa får negativa konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen.

Skaffa barn nu idag, vänta inte tills i morgon. Som mångårigt praktisk verksam barnpsykolog kan jag bära vittnesmål om att det inte finns några betydelsefulla barnpsykologiska eller vetenskapliga belägg för att föräldrar i 35-årsåldern, som prioriterar de egna utvecklings- och karriärmöjligheterna framför en tidig och socialt trygg familjebildning, kommer att bli bättre föräldrar än dem som inträder i föräldraskapet med kärlek och ömhet redan i 18-årsåldern, tvärtom. Den prognostiserade befolkningsutvecklingen för de närmaste decennierna i de flesta västeuropeiska länder och Japan tyder på att utvecklingen kommer att vara svag, eller i vissa fall rent av negativ.

I anledning av alla de här redovisade argumenten (och på samma sätt som vi idag ger stora ekonomiska subventioner för ansvarsfullt miljöbeteende, industrietableringar, transport och regionstöd etc.) bör unga kvinnor och unga familjebildningar (i åldern 18-26 år) som väljer att föda och älska sina barn betraktas som vardagshjältar och högburna prinsessor. Dessa vardagshjältar bör erbjudas betydligt mer kraftfulla ekonomiska incitament för prioriteringen av sina val och beteenden i vardagen. T ex i form av goda bostadssubventioner, lånegarantier eller proportionellt styrande eller inkomstrelaterat riktade barnbidrag och vårdnadsbidrag för en mer positiv, humant inriktad och rationell beteendeförändring. Inför mycket generösa föda-barn-bidrag till unga mammor som vill skaffa, behålla eller väntar barn. Förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Sverige och gör det mycket lönsamt och tilltalande att prioritera och att älska omvårdnaden om såväl de önskade som oönskade barnen. Vi behöver alla.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom