Snabba pengar, ekonomi, politik och moral

Lättsinnigt skakar vi gärna av oss de högre moraliska och mänskliga värdena när det gäller användningen av pengar. Ibland under hänvisning till att ”pengar luktar inte”, eller tillstår vi att pengar kan vara ”svarta”, ”gråa”, ”vita” eller ”smutsiga”. Om pengarna t ex i det sista fallet hanteras av kriminella gäng, kommer från omoraliska aktiviteter som sex, sexindustri, sexhandel, smuggling, utpressning, bedrägerier, stölder, barnarbete, medvetna skattebrott osv, reagerar vi kanske. Bara vi inte själva är inblandade i skumrasket!

Att i högre utsträckning (politiskt och nationalekonomiskt) diskutera pengarna och ekonomins ”goda” resp. ”onda” sidor, skulle kunna vara uppfriskande och utvecklande för alla inom makroekonomin, men kanske särskilt inom den ekonomiska politiken, finanspolitiken, produktionen och konsumtionen i samhället.

Partipolitiken skulle med all säkerhet förnyas och bli mer spännande, innehållsrik och intressant för den stora allmänheten. Negativa konsumtionsmönster kunde komma att omprövas, förskjutas och förändras. Investeringarnas planläggning och innehåll finge möjligen andra innebörder och utgångspunkter. Myntets baksida kan bli något mer hälsosamt, godare och mänskligare än hur vi har det idag.

Läs en mer utvecklad artikel om snabba pengar, ekonomi, politik och en annan moral här.

K A T Eliazon

Viktnedgång, bantning och söta saker

BMI är en förkortning av Body Mass Index. BMI är ett bra fysiskt mått på din hälsa. I Sverige har antalet överviktiga ökat varje år sedan 1980, mest bland männen. Enl. SCB så är 52 % av männen överviktiga och 36 % av kvinnorna har ett BMI över 25. I hela världen räknar man att 1,3 miljarder människor är överviktiga. Det kan jämföras med att omkring 800 000 människor drabbas av svält. I USA är hela två tredjedelar av befolkningen överviktiga och en tredjedel är kraftigt överviktiga eller feta (BMI över 30) I länder som Kina och Indien ökar också övervikten dramatiskt. Omkring tio procent av den vuxna befolkningen i Sverige är kraftigt överviktiga med BMI över 30.

Antalet överviktiga har m a o mer än fördubblats de senaste decennierna. Det finns många samverkande faktorer bakom ökningen av antalet överviktiga, exempelvis genetik, sociala förhållanden och uppväxtmiljö. Den ökande tillgången och marknadsföringen av energirika livsmedel har haft störst inverkan på den globala ökningen. Problemet är att människan inte är rustad biologiskt för att klara ett kraftigt utbud av energirika livsmedel. Mänsklighetens problem har alltid varit knapphet på mat och hot om svält och att samla på sig fett när det funnits tillgång på mat har varit en fördel. Särskilt svårt är det därför idag att stå emot ett flödande utbud av billig mat med högt fett- och sockerinnehåll, eftersom vi fortfarande är (idag mycket jäktade och stressiga) stenåldersjägare, som alltid har varit genetiskt beroende av det. De lätt tillgängliga, energirika livsmedlen triggar belöningssystemet i en ond spiral. Vi blir mat- och sockergalna! Räkna ut ditt BMI här.

K A T Eliazon

4 100 barn far illa i Jämtland

En kommuns tillväxt bestäms av flera faktorer som omsättningstillväxt, nettokostnad, lönesummeutveckling, sysselsättningsutveckling, antal högutbildade och nyskapade företag, försörjningskvot och befolkningsunderlag. En granskning av statistiken för kommunerna Berg och Strömsund avseende 2007 utgör en dyster läsning, eftersom bägge kommunerna utmärker sig som riktiga förlorare, långt under genomsnittet i landet, utom i ett avseende: lönesummeutveckling. Strömsunds kommun tangerar också riksgenomsnittet när det gäller nettokostnaden per invånare. Den bästa tillväxtkommunen i Jämtlands län är Åre kommun som har såväl ett nyföretagande och en försörjningskvot som en lönesummeutveckling och sysselsättningsutveckling en bra bit över riksgenomsnittet. Det här betyder att både Berg och Strömsund står inför uppgiften att försöka hitta eller utveckla tillväxtmotorer i respektive kommuner och särskilt Strömsund som har den sämsta befolkningsutvecklingen i landet. Vilka strategiska och kloka beslut bestämmer beslutsfattarna sig för?

Jo, 870 barnfamiljer i Bergs kommun och 1 390 barnfamiljer i Strömsunds kommun berörs nu av förslag om nedläggelse av skolor resp. förskolor i de bägge kommunerna. Den planerade stora omställningen och omflyttningen av barn berör sammanlagt hela 4 100 barn i de bägge kommunerna (i större direkt eller mindre indirekt omfattning) plus föräldrar och anhöriga! Det är märkligt att uppleva hur den här planerade omflyttningen och stora bussningen av små barn sätts i rullning av skoladministratörer och valda politiker i de bägge kommunerna, med en helt igenom kommunalekonomisk legitimitet och ett fullständigt renodlat vuxenperspektiv på t ex arbetsmiljö och bekvämlighet som grund. Inga utredningar har gjorts om de barnpsykologiska konsekvenserna som kan bli omfattande, långsiktiga och samhällsekonomiskt mycket allvarliga och kostsamma. Inga distinktioner har gjorts mellan t ex de psykologiska skillnaderna mellan att vara barn , ungdom resp. vuxen och de pedagogiska konsekvenserna härav i skolorganisationen och indelning av rektorsområden. Inget beaktande av barnkonvention, pedagogiska vinster och förluster, barnperspektiv, socioekonomi, identifikations- och socialisationsprocesser etc.etc.

Inga slutsatser om vare sig folkhälsoperspektiv, påverkan på tillväxt, turism, servicenäringar, företagsekonomi eller glesbygdens fortsatta utveckling i regionen m.m. Vart har då alla kloka experter (med t ex lagstadgad anmälningsplikt när barn riskerar fara illa) och administratörer, anställda på offentliga medel och på olika nivåer i länet tagit vägen när det kommunala självbestämmandet ser ut att så fullständigt ha havererat? (Inom det privata näringslivet vid t ex företagsnedläggelser skulle offentligt diskuterade nedläggningshot betraktas som ett fullständigt informationsmässigt haveri.) Varför tiger övergripande instanser som t ex Länsstyrelsen, Kommunförbundet, Skolverket mfl. i en fråga av uppenbart stor och välannonserad dignitet? Vart har de goda finansiärerna, investerarna och länets högresta riddare av kultur, utbildning och gynnsam fastighetsekonomisk och arkitektonisk utveckling tagit vägen, när det gäller de mindre barnens lokalbehov, oskuldsfullhet, psykosociala tillförsikt, psykologiska utveckling och framtidstro? Rädda de små orternas kärnverksamheter och tillväxtmotorer när det fortfarande är möjligt, lägg effektiva veton mot fortsatt nedläggningsdiskussion och spara våra barns psykologiska välbefinnande! Överväg hellre nya kommunsammanläggningar, kommunförbund, nedläggning av administrationskontor och annan vuxenverksamhet. Känn själv oron, osäkerheten och gungningen inför en oviss framtid, som några idag så lättsamt lägger över på 2 260 familjer och 4 100 barn i länet. Skolan är barnets arbetsplats och ett hjärta för framtid i din bygd.

K A T Eliazon

Blicken för skönhet

Att arbeta med skönhet innebär att se det vackra i livet och världen, men att försöka titta på den här världen med andra sköna ögon. Som t ex de medeltida konstnärerna Goya och Holbein visade oss kan vi gripa blicken av skönhet i en mask d v s som kosmetiskt maskerad. Vi kan också säga att i djupet av mitt öga målas bilden av skönheten fram som en subjektiv tolkning eller tolkningsförsök. På Internet idag så är just vår ständiga förmedling i orden en sådan bild utav skönhet och skönhetslängtan. Det som styr det här har jag kallat för syndriften, ett begrepp hämtat ur Sigmund Freuds psykologiska teoretisering, och som innebär bl a en längtan att få syn på något eller att få synas för någon. I vardagslivet, i t ex arbetet med reklam, marknadsföring och skönhet, innebär den här längtan att se en central dimension samt skapar en mängd olika applikationer som jag vill peka mot och ge exempel på här, genom ett enda konkret fall:

I kolumnen till vänster (hemsidor) känner vi igen ett stort antal s k populära domännamn länkade till mina hemsidor som jag förvärvat (med många andra domännamn). Namnen har skapats
1. som en marknadsföringsmässig kommersiellt säljande påminnelse eller fälla för blicken,
2. som en ekonomisk investering och spekulation i att också dessa s k igenkända men beslöjade domännamns värde ökar efterhand (vilket ger ytterligare finansieringsmöjligheter till företagets utbildnings- och opinionsbildande verksamheter)
3. som en genuint mänsklig läggning hos mig själv efter att finna perfektion, det attraktivt vackra och sköna, det helst klockrent enkla men förmedlande helhetsintrycket i de ord och utsagor som jag vill använda för att kommunicera mina egna bilder och budskap.

Det här lilla exemplet leker med haussen i domännamnshysterin på Internet (och där de aktuella domännamnen vart och ett betalas till 8-siffriga miljonbelopp) och åskådliggör ordets koppling till sin rena affekt. Exemplet visar också kosmetikans roll, seendets och synkonstens fenomenologi och den dragningskraft som de här orden (som synbara objekt) har på människor som köper och säljer domännamn inom Internetvärlden. Vi anar också effekten som skönheten har i många mellanmänskliga relationer genom:
1. Att accelerera konkurrens, avund, prissättning, hunger, jakt och tävlan till astronomiska proportioner.
2. Att tydliggöra existentiell längtan och brist.
3. Att skänka tillfredställelse, njutning, glädje, förtröstan, hopp, kärlek och fascination.

K A T Eliazon