Djur och människa. Vad brinner du för?

Är vi monster, djur eller människor? Vad brinner vi då för, vad är betydelsefullt? Här en eftertanke och kanske ett litet mer förhoppningsfullt evangelium: Media och det i fullständighet fria ordet är vår sanna kommunikation och spegel, eller en användbar kvarnsten?

Kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen prostituerar sig idag genom att sälja helt riktiga "nummer" på ord och en fotosättning som exploaterar djuriska och monstruösa beteenden, kvinnor, ungdomligt utseende, nakenhet och sex. Tidningarna säljer idag fortfarande bra, på exakt samma sexualiserade innehåll som herrtidningarna Fib Aktuellt och Lektyr gjorde på 70 och 80-talen. Feminismen är död, och kvinnorna reagerar inte längre, tvärtom har många själva blivit sexkonsumenter och s k "Cougars" (äldre kvinnor som dejtar yngre män) och därför nu börjat efterfråga vaginala skönhetsoperationer. Den s k dagstidningen Östersunds-Posten publicerar en helt vanlig vardag ett bröllopsfoto på sin ordinarie familjesida, där en antagligen till åldern helt vuxen man (kanske pappa till barn som sett upp till sin far) ligger krälande på golvet som en ynklig liten mask eller pilskt förvanskad hund. Bakom honom en halvt avklädd kvinna i vitt sirligt strumpeband, förvandlad till ett tomt SEXOBJEKT på sin bröllopsdag.

I nyss nämda tidning kan vi också läsa om stjärnkusken som avstängs från sin försörjning för djurplågeri och om förorterna Torvalla/Brunflo i Östersund och Rosengård i Malmö som brinner under extremt ungdomsvåld! Gränslösa ansvariga utgivare, journalister, fotografer och rubriksättare i media utnyttjar en mänsklig förnedring när människor blivit som djur, om vi inte ser upp och reagerar. Journalisten och media rapporterar inte om verkligheten, utan väljer hur de vill (om)skapa den till säljande sensation! Mediabilder är förebilder för våra barn. Just dem som ska försvara "det fria ordet" riskerar därför själva mest urvattna bildkonstens och ordanvändandets innersta kraft, urvattna språket dess användbarhet och mening (som den exempelvis uttrycker sig i konsten, religionen, retoriken och politiken) och därmed bli djävulens kommendanter, skamlighetens marknadsförare, försvarare och kallblodiga representanter.

Mycket vi ser omkring oss blir som en tyst, ordlös sorgesam materialiserad pantomimföreställning vi inte förstår något utav, annat än smaklösheten, torkan, svälten på en medmänsklighets sinnliga inre väsen och värme. När orden saknas för att förmedla en bildmässigt eller ett akustiskt inhämtat intryck tvingas vi i agerandets form, genom att exempelvis utföra uppseendeväckande och omskakande handlingar, framföra erfarenheten av en saknad och inre tomhet. Vi riskerar sammanblanda djuret med människan, djuriskhet med mänsklig utövning och symbolisering. Vi misstar ondska, ilska, aggressivitet, psykisk sjukdom och hat med att brinna för och arbeta för större mänskliga och kanske godare angelägenheter. Det är nog sant att vi alla föds som hundar, tigrar och andra djur, men måste vi inte alla utvecklas och försöka bli bättre, vänligare, snällare poeter, lärare, politiker eller andra symbolanvändande varelser. Det här om, fortsatt civilisation, bra överenskommelser, mindre våld och en mer kreativt utvecklande kultur överhuvudtaget ska vara fortsatt möjlig.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Barns hälsa i skolan

En ny studie om barns hälsa i skolan visar att skolhälsovården inte alltid ges i enlighet med vad lagen kräver. Drygt 1 500 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare har under hösten deltagit i en undersökning om barns hälsa. Majoriteten av dem som deltagit i undersökningen anser att barn i förskole- och skolåldern löper betydande hälsorisker som nedsatt fysisk kondition, svårigheter att röra sig och mobbning. Fler barn drabbas också av diabetes, astma, psykosomatiska åkommor och stress.

Studien bekräftar också behovet av att ge rektorer och övrig ledningspersonal, lärare, förälder, assistenter, barn, ungdomar och annan stödpersonal inom elevhälsan och skolhälsovården mer återkommande uppföljning, handledning och återkoppling av erfarna skolpsykologer med jämna intervall.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Glad Nyhet: Ny metod ger positiv effekt

Är du mer stressad, orolig, olustig, pessimistisk, bekymrad, nedstämd, ångestfylld eller sorgsen i tider av finanskris, ekonomisk recession, lågkonjuktur, arbetslöshet, höga sjukskrivningstal, miljöförstöring och annan problemfokusering? Det finns trevligare nyheter och mer positiva tendenser:

Beauty Aging Therapy ™ - BAT är en ny positivt inriktad psykoterapeutisk samtalsmetod, med teoretisk grund i en tidigare beprövad vidare eklektisk psykoterapeutisk ram. Utgångspunkten är tal, kommunikation, estetik, livsglädje, erfarenhet, närvaro och kreativt skapande. BAT-metoden väcker den låga som brinner inom oss när lusten tryter. Några huvudsyften är bl a att höja självkänslan, entusiasmen och motivationen, samt ge deltagaren en vidgad upplevelse av mer välmående, framgång, vila, lugn och ro, skönhet, elegans och karisma i sin livssituation.

Sedan 2002 har den nya BAT-metoden efterhand utvecklats genom personliga möten om mer än 3-4 samtalssessioner i traditionella s k stödsamtal, personlig vägledning, handledning och terapi (n=63). För aktuella personer som i individuellt anpassad form genomgått dessa samtal hos Eliazon har metoden speciellt tagit hänsyn till faktorer som ålder, utbildningsbakgrund och tidigare erfarenheter och preferenser. Vid genomförda utvärderingar av nöjaktighet har samtalsmetoden visat sig på ett godkänt, bra eller to m mycket bra sätt bl a

1.stärkt deltagarens förmåga att känna entusiasm och motivation

2.stärkt deltagarens förmåga att göra rätt saker

3.stärkt deltagarens förmåga att upprätthålla eller skapa ett intresse,

4.stärkt deltagarens förmåga att erfara skönhet

5.stärkt deltagarens förmåga att artikulera din elegans och karisma (utstrålning)

6.minskat emotionell och kognitiv stress

7.ökat deltagarens legitimitet och respekt i interaktionen med andra människor

8.ökat deltagarens personliga insikter

9.förbättrat deltagarens möjligheter till effektivare eller klokare beslut

10.stärkt deltagarens personliga integritet

11.förändrat besvärande eller dåliga ovanor

12.förstärkt och förbättrat goda vanor

13.förändrat negativt resp. positivt tänkande

14.förändrat negativa resp. positiva beteenden

15.neutraliserat obehagliga minnen och erfarenheter

16.stärkt deltagarens sätt att förmedla sig genom resonemang, ordval och tal

17.ökat deltagarens självkännedom

18.höjt deltagarens självkänsla

19.ökat deltagarens självförtroende

20.stärkt deltagarens glädje

21.ökat deltagarens kreativitet

22.stärkt deltagaren i sin självbehärskning.

23.förbättrat deltagarens mellanmänskliga relationer

24.förenklat för deltagaren i hennes sociala samspel

25.ökat deltagarens subjektiva medvetenhet

26.gett deltagaren en positivare kroppsuppfattning

27.haft en positiv inverkan på deltagarens yrkesmässiga efterfrågan

28.förbättrat deltagarens karriärmöjligheter

29.ökat deltagarens sexuella attraktionskraft

30.förbättrat deltagarens möjligheter till vila och avslappning

31.förändrat negativa somatiska processer (orolig mage, blodtryck, huvudvärk, sömnsvårigheter etc)

32.förbättrat den livssituation som deltagaren har idag

Du finner mer information om bakomliggande teorier till den här mycket lovande samtalsmetoden här. Om du önskar boka tid för ytterligare information, utbildning, träning eller behandling kan du göra detta här.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Grabben i slips

Grabben i slips, rånade tyvärr banken idag. Det går som en farsot över världen. En sorgligt otäck, kriminellt farlig, destruktiv epidemi som innebär brist på moral, empati och desavouering av våra humanistiska och medmänskliga värden. I sina mest sjukliga uttryck som märkliga vuxna beteenden och inriktningar har jag benämnt den här farsoten för: ekopati. Vi ser effekterna av epidemin var dag, i medias rubriker:

”Obama förbereder gigantiskt krispaket”
”GM överväger konkurs”
”IMF lovar hjälp till Lettland”
”Bilindustrin söker lån från EU-länder”
”Kraftigt ned på USA-börserna igen”
”Storbankerna tveksamma till bankpaket”
”Spekulation med andra människors pengar i finanskrisen”
”Girighet, motor för banker och bankdirektörer”
”Han får en årslön på 800 miljoner”
”Tog privatplanet för att be om 200 miljarder.”
”Champagnefest för toppchefer efter 25 miljarderslån”
”Statliga chefslöner ökar med 107 procent”
”220 000 förlorar jobbet”
”Statlig hjälp till banker och bilindustri”
”Fortsatt rovdrift på vår miljö”
”Inför bonussystem i vården”
”Vanvård i äldreomsorgen”
”Profitör vinner på bostadssektorn”
”Skolorna läggs ned”
”För stora barngrupper på fritids”
”Nya besparingar i sjukvåren”
”Mer ordning och reda i skolan”
”Förskolan är en kvinnofråga”
”För lite respekt för äldre”
”Efterfrågan på Karl Marx 's böcker ökar”

Kanske tystnar vi och blir stumma över den häpnadsväckande utveckling som äger rum när vuxna och till och med sk mogna människor blir som Monopol-spelande avundsjuka små barn igen, speciellt när de försöker riva sönder varandras trovärdighet, heder, ära och hövlighet och öppet intrigerar inför allas, även våra barns och ungdomars ögon. Tidningen Affärsvärldens senaste s k beskrivning av Carnegies undergång är ett självlysande exempel på dessa intriger där vi bl a kan lära hur en omskriven ”Storkund” eller ”Grabb i slips” gör gemensam sak med Handelsbanken och fullständigt oreflekterat bedrar Carnegie som i sin tur bedrar Finansinspektionen. Carnegie står därför idag med vad vi skulle kunna kalla ”struten i skamvrån” och ”rumpan bar”.

Andra lika dåliga och självlysande exempel på beteenden ovärdiga reflekterande vuxna människor är när vi idag betraktar och tar hand om människor inom skolor, äldreomsorg eller boendesektorn enbart för att vi vill tjäna stora pengar på verksamhetsutövningen. Utan tidsmässigt utrymme för reflektion och eftertanke och en empatisk inlevelseförmåga, kan vi inte bemöta alla inblandade i verksamheten med tillrådlig ömsesidig mänsklig värme, livsglädje, hänsyn, kärlek och respekt. Cynism, stress, konflikt, hat, människoförakt, vinningslystnad, girighet och rädsla riskerar florera i dess ställe. Är detta den vuxna, trygga, stora vida värld, vi vill visa upp och överlämna till barn och ungdomar? Hur kan jag och andra människor verksam med kvinnor och barn idag, ge trovärdig tillit och tillförsikt till uppväxtmiljön för en ny generation i en sådan förmedlad utveckling och bild ibland målad och alltid summariskt återgiven och onyanserat förvrängd av media?

Det är lätt att med skalden Ulf Lundell och strofen i ”Gruva” drömma sig bort:
”Jag måste hitta ett nytt hem i en annan värld
en ny bild, ett annat språk, en ny tid
Ingenting blev som jag tänkt det
och nu är jag här
där du antingen ger upp eller tar strid”

Med, eller utan Lundell, bör vi förstå att vi inte kan fly utvecklingen i drömmeri eller utan politiskt ansvarstagande, handlingar, möten och beslut. Inte ens om vi hoppas betro en retorisk duktig Barack Obama som den Messias som kan frälsa oss från ondo. Vi måste givetvis tillskapa utbildningar som inte enbart namnger etik, moral och värdegrunder, utan därtill sätter riktiga ord till de specifika psykologiska frågeställningar och behov som alla dessa verksamheter aktualiserar och ständigt genererar i återkommande eller ny form. Desto fler människor vi är som ska samverka i en alltmer komplicerad och global värld desto mer måste vi också lyfta fram och ställa krav på en duktigt beprövad emotionell kompetens, psykologisk lyhördhet och kunskap, föredömliga ledare, välfungerande kommunikation och relationer i verksamheterna. Grabben i slips och många andra, hittar väl hem så småningom, till en annan och bättre självutveckling, ett mer meningsfullt livsinnehåll, men kanske först efter bättre användbar och anpassad utbildning.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Gecko i Carnegie och Affärsvärlden?

Det är mycket bra att finansinspektionen genom att dra in banktillståndet till Carnegie, nu satt ned foten för uppenbara försök till svindleri, rovdrift och bedrägliga beteenden inom finansvärlden. Det är mindre bra när en etisk och moralisk debatt om t ex bonusavtalen i Carnegie inte längre får väckas eller föras i ledande ekonomiska tidskrifter som Affärsvärlden, (där mina kommentar till Carnegies presskonferens den 11 november helt enkelt censurerades bort genom radering från webbredaktören). Min synpunkt om att girighet och ekopati på Carnegie är strukturellt inbyggd i organisationen (och i många andra liknande organisationer) och inte en effekt av bonusavtalens kortsiktighet (som Carnegies VD hävdade på presskonferensen den 11 november) utan tvärtom (en förefintlig ekopati leder till fullständigt orimliga krav på bonusar), blev en för magstark kommentar att infoga i Affärsvärlden. Man frågar sig varför?

Jag har dristat mig till att varna för att ekopatin kan leda till enorma förmögenhetsförflyttningar och omvälvande händelseförlopp (som tyvärr finanskrisen idag är ett exempel på). Min poäng, som uppenbart skrämmer väldigt många människor, är att det finns en speciell och utbredd form av en mycket grav personlighetsstörning, som man måste beakta inom särskilt bank- och finanssektorn (och som jag har kallat: ekopati). Personlighetsstörningen pekar mot de personlighetsdrag vi återfinner hos många gamblers och t ex den kände filmfiguren Gordon Gecko (starkt mördande aggressiv hållning i ekonomiska spörsmål med en sadistisk underton av stark njutning vid vinst, extremt risktagande, psykopatiskt förslagen och maktlysten, fartblind, låg emotionell intelligens, känslomässig avtrubbning, avstängd empati och inkompetens i etiska, humanistiska och moraliska frågor. Om personlighetstörningen förväxlas t ex med hög beredskap till aktion, aktivitet, förnuftigt risktagande och handling, samt finns förefintlig i ledande chefspositioner kan den givetvis få direkt katastrofala följder för företagets långsiktiga goodwill, investeringar, resursmobilisering och avkastning.

Så länge bank- och finansvärlden idag bortser ifrån existensen av de här uppenbara problemen drabbas trovärdighet, tillit och lönsamhet. Bubblan i finanskrisen och en sund marknadsekonomis överlevnad handlar idag också om att det måste till en kulturrevolution med humanistiska förtecken i de ekonomiska systemen, där man måste våga tala om begrepp som ekopati, personlighetsstörningar, ekopatiska strukturer, stress, utnyttjande, kortsiktighet och kåranda visavi moral, empati, ödmjukhet, sunt beteende, långsiktiga relationer och en förbättrad emotionell intelligens.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Valet i USA

Oj, oj, oj! Upp och nedvända världen, en demokratisk revolution! Det blev den helt okände socialarbetaren och afroamerikanen Barack Obama som tog hem presidentvalet i USA. Det stod klart när han tagit hem segern i Virginia, en delstat som inte röstat på en demokratisk presidentkandidat sedan 1964. Med vallöften, ställningstaganden, åsikter och en retorik som nog kunde göra både Fidel Castro och Khadaffi till blygsamma moderata herrar, vinner Barack Obama en seger som helt säkert förändrar dagordningen för många aktiviteter och politiska ställningstaganden i världen. Inte minst tvingas många hädanefter lära sig två fraser: emotionell och social kompetens.

En mycket rolig seger för de mer socialt ansvarstagande människorna! Utöver den miljon människor som firade valsegern i Chicago, kan vi anta att många länder i hela den s k underutvecklade världen försökte lyfte sig själva i håret i natt. Det som den amerikanska befolkningen helt tydligt revolterar emot är den förefintliga och utbredda Œcopati eller ekopati som jag beskrivit här tidigare, och som aktualiserats och blivit helt uppenbart tydlig inte bara i finanskrisen utan även inom samhällspolitiken. Svenska och europeiska politiker måste se upp. Förhoppningsvis så byter man nu inte ut en typ av arrogans mot en annan och värre, men det återstår väl att se.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Ska (en) man styra Sverige?

- om vårt behov av mer sex, sexappeal, karisma, intresseväckande och differentierade könsskillnader i svensk kultur, retorik, politik och vardag

Nu har den puritanska sexfientliga feminist lobbyn i landet vunnit en ny seger: P3 Guld, Sveriges Radios stora gala i januari har ändrat sina tävlingskategorier och slopar nu olika klasser för manlig och kvinnlig musik så att tävlingen blir helt i genom könsneutral.

Tanken är att kvinnor och män är lika duktiga och ska tävla, konkurrera och prestera, på jämlika villkor. Det låter modernt, jämlikt och trevligt att också sudda ut könsskillnaden mellan manliga och kvinnliga artister, i en allt mer androgyn värld där vi likställer rollförväntningar på mammor med pappor, kvinnliga ledare med manliga osv.

Upptäckten av könsskillnader väcker enligt psykoanalysen starka och heta reaktioner både i kvinnors och mäns psykosexuella utveckling, narcissistiska ekonomi och vårt självmedvetande. Insikten innebär vanligen en skarp brytpunkt i hur vi formerar identiteten och i vår egen självförståelse av olikheter, mångfald resp. egocentricitet och individualitet.

Könsskillnaderna, och det intrikata spänningsfältet mellan man och kvinna, formerar efterhand de bägge könens förhållande till erotiken och sexualiteten, samt skapar grunderna för andra begrepp som lust, glädje, aggressivitet, kärlek, attraktion, karisma, utstrålning, integritet, disparata könsroller mm.

Riskerna när vi i jämlikhetens namn försöker radera och tabubelägga naturliga intressen för förefintliga könsskillnader och sexualitet är, att vi då förflyttar intresset till andra saker och kanske till och med inför perversioner, moralkakor, hyckleri, fördomar och tabun som får direkt skadlig och en negativ motsatt verkan.

T ex så kan människors utseenden, syndrift och karismatiska utstrålning få en obetänkt större roll än själva utförandet och artikulationen. Vinnaren i den könsneutrala musiktävlingen kan m a o bli t ex den kvinnliga artisten enligt devisen “Hellre en vacker kvinna än den där fula gubben!”

Apropås de riktigt ”fula gubbarna” önskar H.M. Drottning Silvias goda hjärta sticka ut ögonen på dem som beskådar barnporr på nätet genom införande av en s k tittförbudslag. (Problemet hos konsumenter av barnporr handlar ofta om att dessa människor själva utsatts för övergrepp och de just därför förnekar olikhet, gränser, könsskillnader, ålderdifferenser och en vuxen differentierad sexualitet.)

Att införa ett tabu eller en lagstiftning mot en perversion att se och titta på ett visst innehåll riskerar sannolikt mer att förflytta och eskalera intresset för perversionen än att egentligen förblinda den skyldige. Förslaget pekar ändå mot vår vetgirighet tillägnad via syndriften och våra egentligen rovgiriga ögons roll som strukturskapare av kunskap, nyfikenhet, könsskillnader och sexualitet. All voyeurism och ungdomskult, som t ex makeup, kläd- och modeindustri, tabloidpress och plastikkirurgi anspelar på, artikulerar och praktiserar samma perversionsform, men kan vi förbjuda en viss typ av stirrande med Trollets ord: -Vill du låta bli att stirra så där!

Att och hur vi betraktar varandra som kön och könsvarelser är dock oerhört viktigt i samhällslivet (inte minst för att tolkningsföreträdet inte ska hamna och få urarta i det pornografiska träsket). I evolutionära termer utgör de kulturella förändringarna mellan könen ett kort ögonblicklig i vår tideräkning. Det kan nämligen ta 10 000-tals år för både kvinnor och män att i grunden ändra sin ståndpunkt, livshållning, sina traditioner och tankesätt.

Kvinnor är genetiskt förprogrammerade att känna sig beroende av män och mäns uppskattning, på samma sätt som män i Sverige vill fortsätta uppvakta, tävla och konkurrera om kvinnors tilltro, begär, omtanke och kärlek. Kvinnor i Sverige idag kan njuta rikedom, karriär och materiell framgång, men djupt inom sig fruktar hon osäkert om en könsneutral överlevnad är möjlig på egen hand och egna meriter. Rädslan är förknippad med tre saker:
1.Behovet av det andra könet för att överhuvud taget kunna definiera, leva och roa sig i den egna könstillhörigheten.
2.Den av primitiva behov styrda inlärningsprocessen inom fortplantningens område som underordnat henne under en patriarkal hierarki och ordning sedan förhistorisk tid.
3.Definitioner i nutid av vad det innebär att bli eller vara en vacker kvinna av mognad och att njuta den kvinnliga positionen bestämd av en disparat dikotomi i det mänskliga.

En större och allvarligare effekt av den “jämlikt könsneutrala” livshållningen (inom särskilt syndriftens område, där enskilda alldagliga och “bara dugliga kvinnor” får ta mer stryk) ser vi efterhand i den snabbare nedklassningen, den hårdare granskningen och omprövningen av sympatier för de inte alltid helt perfekta kvinnorna, t ex nu aktuellt i det ledarskap som statsministerkandidaten Mona Sahlin och hennes rollfigur som inte allt för trovärdig ”affärskvinna ” företräder.

Mona Sahlins parti, den svenska politiken och kulturen tråkar ut, i allt högre utsträckning. Vi behöver ledare som i motsats till ytterligare puritansk könsneutralitet, kan entusiasmera, lära ut mer om och tillfredsställa behov av: attraktiva vägvisande män och kvinnor, personlig styling, sexappeal, karisma, intresseväckande ämnesområden och könsdifferentierade skillnader i en härligare, roligare svensk kultur av retorik och politik. (Jmfr. t ex Frankrikes Ségolène Royal och Nicolas Sarközy de Nagy-Bocsa presidentvalskampanj).

Utseende, inre och yttre skönhet, könstillhörighet och andra psykologiska personlighetsdrag blir nämligen allt mer avgörande (t o m för vilka kön våra barn får). När ska vi i Sverige upphöra att göra oss till åtlöje i världen och faktiskt inse att män och kvinnor är olika, bedöms olika, agerar olika och inom olika områden och utför olika prestationer?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Ny Energi i Jämtland

Nu vill den gamle kinesen bryta uran, i Jämtland.
- Men, han är väl inte farfar till den lilla Herdinnan?

Vet om att Jämtland hellre erbjuder en annan, mer hälsosam och förnyelsebar energi - lugn, vila, återhämtning, skönhet, rekreation och konstnärlig inspiration. Ett stort antal förebilder, artister och inspirerande människor kommer nämligen ifrån eller har en mycket stark och nära koppling till Jämtland och Jämtlands län. Många jämtar har ofta en ifrågasättande och kritisk hållning till det idiotiskt märkvärdiga, men en kreativ glöd och drivkraft, som hämtad från det inre av urberget självt. En par riktiga giganter med kanske mest framträdande internationella ryktbarhet är förutom heliga Birgitta, utan tvekan författaren August Strindberg och berömda konstnären Bengt Lindström.

Bengt Lindström(1925 — 2008) som tillbringade en del av året i Frankrike (Paris) och en del av året i Sverige glömde aldrig sin födelseby. Bengt Lindström föddes i en liten grannby till min egen: Storsjö kapell i 03.09.1925. Lindström följde först Isaac Grünewalds (elev till Matisse) undervisning i Stockholm. Senare de sköna konsterna i Köpenhamn och The Art Institute of Chicago (1944-1946), Han deltog i Fernand Légers workshops (1947) och hos Andre Lhote i Paris (1947-1948). Bengt Lindström började visa upp sina arbeten 1950 och har haft många fina utställningar i Europa och USA. Lindström har varit bosatt i Paris sedan 1948, men även om hans konst påminde om COBRA-gruppen, tillhörde han inte gruppen. Lindström var en enstöring i sitt arbete, med en hängiven blick och ett starkt visualiserat måleri med ibland vildsinta och härligt starka angrepp av sublimerat aggressivitet. Inspirationen är klart jämtlänsk och hämtad i den norra vildmarken med en rasande energi, urbergets styrka och ett tänkande från bl a samisk schamanism och björnkulten i Jämtland. Under återkommande besök i hemtrakterna byggde Lindström upp reserver av fantasi under sommarmånaderna med ett privilegierat landskap i ett partnerskap. Titlarna han gav sina målningar pekade oftast mot en nordisk mytologi och en exil i Norrland som inspirationskälla. Jag har framfört till bl a älvräddaren Tycho Loo, ansvariga för skolan i Storsjö och andra Storsjöbor, att jag finner det märkligt att vi ännu inte gjort om lärarbostaden i Storsjö till ett troligtvis mycket attraktivt museum och turistmål för vildmarks-, schaman- och konstintresserade människor.


Sveriges genom tiderna mest framstående teaterpjäsförfattare, August Strindberg(1849 – 1912) är faktiskt bördig från Sundsjö i Bräcke kommun, Jämtland, där hans farfars far, prästen Henrik Strindberg 1708-1767 och hans hustru Maria Elisabeth var verksamma i församlingen. Namnet Strindberg kommer från Henriks hemby Öster-Strinne, som ligger i Kramfors kommun, Västernorrlands län. August Strindbergs farfar Zakarias (född 1758) var en oblyg energisk man som älskade diktning och längre promenader. Han gick därför den långa vägen från Sundsjö i Jämtland till Stockholm. Där försökte Zackarias sätta upp åtminstone tre teaterpjäser som han själv skrivit för att blidka den kungliga huvudstaden. Författartalangen mottogs inte som farfadern tänkt sig och övergick sedemera till sonsonen August, när farfadern själv hellre gjort sig en karriär som handelsman. Under studietiden vid Uppsala universitet (1867 - 1872) och när den unge August som vanligt "föredraga intet framför dåligt sällskap", sökte August Strindberg därför bl a en ledig skollärarplats i Sunne, Jämtland. Strindbergs dotter Anne-Marie och skådespelerskan Harriet Bosse besökte också Åre-Östersund, så sent som sommaren 1906. - Gå hellre till Norge! lär Strindberg avundsjukt ha invänt och fortsatte: -"Åre och Östersund är så tråkigt, ett dyrt societet och läseri med rena tukthusanordningar, där ni enbart blir ihjälpratade!" Liksom hos en del börshajar idag, så var Strindbergs förhållande till sitt Fadersnamn, ganska ambivalent.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

I Botox-åldern, om plastikkirurgi och skönhet

Idag handlar skönhet och åldrande i viss utsträckning om kosmetiska skönhetsoperationer och plastikkirurgi. Det utförs årligen ungefär 25 000 estetiskt inriktade plastikkirurgiska ingrepp i Sverige. 90% av ingreppen utförs på kvinnor, men männens andel ökar något. Vanligast är ingrepp på personer i åldersgruppen 25-45 år. Det är endast ca 7% av alla kvinnor som kan tänka sig att göra en ansiktslyftning och 4% av männen som överväger t ex en hårtransplantation. 11% av kvinnorna har övervägt en Botoxbehandling och ungefär 4% av männen. Intresset för plastikkirurgin minskar hos äldre kvinnor (>45 år), eftersom dessa troligen är mer intresserade av att se bra ut för sin ålder, än att uppnå L'Oreal-kvinnans perfektionism och beslöjning. De tre mest populäraste ingreppen är

1 Ögonlocksplastik
2 Ansiktslyftning
3 Pannlyft

Andra behandlingar kan avse bröstförminskning, bröstförstoring, bröstlyft, bukplastik, fettsugning, hakförstoring, hårtransplantation, läppförstoring, näsplastik och öronplastik. Ingreppen kan avse kirurigiska ingrepp, laserbehandling för att stimulera hudkollagen, implantat och injektionsbehandlingar med olika fillers (kroppseget fett, mjölksyra, kollagenprotein, hyaluronsyra med olika molekylstorlek, hydroxylapatit och gel ), samt nervsignalsbegränsande medel (Botox). Marknaden för kosmetiska skönhetsoperationer växer med ca 10 % per år. Ungefär en tredjedel är icke-kirurgiska ingrepp som Botox och rena injektionsbehandlingar.

Vi kanske behöver lära oss älska och njuta mer av vad vi redan är, snarare än längta oss mer galna efter vad vi inte har. Många dyrbara kosmetiska skönhetsoperationer görs nämligen i onödan för att kvinnor idag ännu inte hört talas om VIP-rådgivning, Eliazon eller begreppet The New Queen. Kvinnor som undergår plastikkirurgi vill delvis finna en fysisk perfektionism (myten om den perfekta L'Oreal kvinnan), delvis förädla det bästa av det hon redan blivit. Förförd av egen förväntan betror hon sig om att också höja en för låg självkänsla med åtgärden (en fatalt felaktig slutledning). Andra kvinnor har förstått att skönhet kommer inifrån och att strålglansen runt en person oftast är resultatet av inkarnationen av ett gott fulländat liv, en utvecklad inre personlighet, personlig styling och en karaktär som vare sig behöver överprydas eller maskeras.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Œcopati i bank- och finanskrisen?

Bank- och finansmarknaden har stora behov av en bättre självdistans. Inom marknadsföringen är det sant att vi ibland syns bättre om vi annonserar verksamheten på månen. Distans och perspektiv är nämligen ofta viktiga parametrar för en bättre synbarhet, men också för en bättre och mer klarsynt förståelse och analys. Våra mynt har två sidor och pengar kan användas till gott eller till ont. Vårt bruk och förhållande till pengar innebär att vi visar en intention och en psykologisk mer eller mindre bearbetad handling som får konsekvenser för andra människor. Bank- och försäkringsbranschen är helt beroende av människornas förtroende till verksamheterna och de bank- och försäkringsanställdas kunskapsutövning, heder och integritet. Sverige, den svenske riksbankschefen, finansinspektionen och den svenska finansmarknaden är fortfarande nyvaknat naiv och förvirrad när vi ser det ”trygga” försäkringsbolaget AIG bli räddad av US Federal Reserve, i elfte timmen. Stora välrenommerade prestigebanker som Morgan Stanley, Goldman Sachs, Bear Stearns (räddad av JPMorgan Chase Bank i mars), Lehman Brothers (kollaps måndagen 15/9) och Merrill Lynch (uppköpt av Bank of America), Wachovia (uppköpt av Citigroup) i USA och ryska topp banker som Sberbank, VTB, Gazprombank och Kit Finance tvingas be om mycket stor likviditetsförstärkning och stöd från staten och därmed skattebetalarna inför våra ögon. I Europa är Bradford & Bingley, Fortis, Hypo Real Estate Holding AG och Glitnir på randen till kollaps. Aktiekurserna på Standard & Poor's, Dow Jones, Nasdaq och övriga börser i världen rasar när George Walker Bush och Henry Paulson's 700 miljarderspaket inte går igenom i representanthuset.

Krisen på finansmarknaden började som en likviditetskris men har utvecklats till en kris om solvens och brist på tillit till kapitalplacerare och bankfolk i hela världen. USA:s förre riksbankschef Alan Greenspan kallar den nuvarande finansiella situationen i världen, för den största ekonomiska kris vi haft på över 100 år. Han har tyvärr rätt, och vi står enbart i början av den. Många amerikaner på gatorna i New York vill kalla finanskrisen ett verk av vår tids pirater - de finansiella företagen och aktörerna på Wall Street. Krisen väcker stora frågor om strukturella och organisatoriska fel och om människosynen i aktuella verksamheter. Svårigheter inom ett bank- och försäkringsväsende som jag tidigare riskbedömt med bl a beteckningen ekopati. Kort kan man säga att ”en anda” av ett visst handlingsmönster smugit sig in i dessa organisationer. Som de verksamma inom branschen eller den enskilda verksamheten själva varit för blinda att förstå, diskutera, upptäcka, åskådliggöra eller åtgärda. Några har kallat det girighet när t ex ex-vd:n på Merrill Lynch, Stan O´neal fick 1,1 miljarder kronor i avgångsvederlag när han lämnade banken i oktober 2007, eller när endast sex personer: Goldman Sachs vd Lloyd Blankfein, Lehman Brothers vd Richard Fuld, Bank of Americas vd Kenneth Lewis, Merrill Lynch vd John Thain, Morgan Stanley's vd John Mack och vd:n på JP Morgan Chase, James Dimon belönades med en sammanlagd årslön om 1 476 000 000:- för inkomståret 2007.

Verksamheterna har i sina mest extrema former helt enkelt urartat till ett egennyttans havererade tempel, blivit en förblindad lekstuga för tonårsbeteenden, matematiskt lurendrejeri, bedrägeriförsök, spel och vanvettig spekulation med andra människors livsverk, förtroenden och pengar. Verksamhetsutövarna har visat sig vara oförmögna till att analysera och utreda viktiga strategiska frågor som etiskt förhållningssätt, måldokument och kundperspektiv. Utvecklingen på finansmarknaden reser på det här sättet upp berättigade frågor om bankernas och försäkringsbolagens kompetens, eller snarare brist på kompetens, vad avser mänskliga beteenden, utbyten och kommunikation, psykologiska effekter och moraliska överväganden i samband med stora ekonomiska beslut och investeringar. Det blir i sanning en mycket häpnadsväckande och sorgsen upptäckt för traditionella ägargrupper och utomstående nagelbitande bedömare.

På samma sätt som vi med ord kan driva människor in i vanmakt och förtvivlan, eller göra henne glad och t o m lycklig så får vårt bruk och missbruk av pengar samma psykologiska inverkan på våra medmänniskor och deras liv. Den indiske nobelpristagaren i ekonomi 1998, Amartya Sen har kritiserat idealet om en ekonomi utan moraliska värderingar. Sen har argumenterat för att en sådan ståndpunkt är ohållbar och rent av skadlig, både för nationalekonomin i stort och för moralfilosofin. Kanske bör vi nu ändå fundera mer över sådana invändningar. I arbetslivet och när vi möter andra människor i samhället som dess tjänare, måste vi veta att åtminstone försöka hantera våra egna begär, känslor, önskemål och tillkortakommanden. Ibland behöver vi motivera oss själva, balansera utfästelser och förehavanden, hantera och mobilisera inre talanger, preferenser och önskningar som vi har, mot yttervärldens förväntningar, konvenans och krav. Vi behöver en förmåga att kunna förmedla vad vi vill och hur vi tänker, att kunna språkligt beskriva våra tankar och affekter, kommunicera budskap och ställningstaganden på ett begripligare och kanske bättre sätt, uppvisa sociala färdigheter på t ex empati och insikter. Vi behöver en talang att avläsa när andras känslor och gränser prövas, överskrids, kränks osv.

Œcopati eller ekopati är inte ens ekonomisk smartness eller girighet, utan har passerat de här gränserna i en extrem fartblindhet och beräknande förslagenhet. Ordet ”mer” har blivit en central existentiell ståndpunkt och saknar en bortre gräns på samma sätt som hos missbrukare och människor som förnekar ödmjukhet och egen dödlighet. Ekopatin kan både vara förefintlig hos enskilda individer och utvecklas som ett strukturellt inbyggt normativ, en kåranda inom organisationer med alltför osjälvständiga, blint följsamma, rigida, osäkra och tvångsmässigt fungerande medarbetare. Fascination, hög motivationsgrad, oförmåga att motstå och hantera grupptryck, blind förälskelse, följsamhet och vanföreställningar om uppsatta mål i organisationen (eller företaget) är andra risk faktorer.

Underlåtenhet och bristen i att göra en korrekt fenomenologisk benämning, psykologisk beskrivning och analys av hur banksektorn faktiskt fungerar idag är det största och allvarligaste hotet mot ekonomin. Finansmarknaden och bank- och försäkringsbranschen som den nu uttrycker sig behöver därför bättre psykologisk kunskap och en helt ny självdistans. Om inte bank- och försäkringssektorn tillförs ytterligare kompetens och kunskaper om mänskligt beteende, gör sin hemläxa och tränas i hur mänskliga förtroenden uppstår och skapas, vad människor verkligen behöver av verksamheten, efterfrågar och vill ha etc. spelar det ingen roll hur mycket likvida medel som tillförs verksamheterna, när den ändå rämnar.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Nya trender - Skönhet, mode och hälsa

Trendanalytikern och journalisten Sarah Rabia arbetar sedan flera år på The Future Laboratory, i London. The Future Laboratory arbetar med nya trender inom områden som skönhet, mode och hälsa, branding, produktutveckling, produktplacering och marknadsföring för bl a American Express, British Vogue, Diageo Reserve Brands Group, Investec Private Bank, Lamborghini, L'Oréal luxury division, Louis Vuitton, Melbourne City Council, Miss Selfridge, Toyota, Tesco, Zurich Bank, Nokia, The Gap, The New Yorker, Unilever, Veuve Clicquot och Vodafone. Företaget The Future Laboratory ger även ut Viewpoint Magazine, som är en välrenommerad publikation om nya trender, varumärken, kunskap och idéer om framtiden.

Inom områden som skönhet, stil, mode och hälsa, är Sverige mer än enbart de yttre stilguider som representeras av t ex Sthlm Fashion Week, kläddesigners och varumärken som H&M, Acne, Filippa K, Hope, Tiger of Sweden, Whyred, Carin Wester, Ida Sjöstedt, Sandra Backlund, Helena Hörstedt och Cheap Monday. Journalisten Sarah Rabia har bl a insett mitt insisterande på de inre kvalitérnas och de ibland mycket knepiga psykologiska komponenternas betydelse för olika trenders och efterfrågans utveckling inom skönhetsindustrin, t ex i modet. Hon har nu intresserat sig för och tagit del av några av mina idéer, praktiska tillämpningar, nyskapande begreppsbildning och utvidgande teoretisering inom psykologins, marknadsföringens och skönhetens områden. I nästa specialnummer av den ansedda tidskriften Viewpoint Magazine kommer jag därför att medverka i en längre artikel om skönhetsindustrins framtid. Det är naturligtvis mycket hedrande, att på det här sättet få bidra med psykologisk kunskap till världens kanske mest framgångsrika företag på nya trender! Du kan också, redan idag, ta del av min fördjupande teoretisering och de aktuella frågeställningarna i intervjun här på Eliazon Web Sites.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Google Hälsa på nätet

Google ska visst ha haft invändningar och synpunkter i den i Sverige idag ganska inflammerade FRA-debatten, där det kanske inte är registreringen av människors vanor, utan just detta att någon annan utanför Googles egen kontroll, ska registrera människor och mänskligt beteende. Google är ett företag som strikt sorterar, registrerar all mänsklig produktion av uttryckform på Internet i t ex sökbeteenden, sökordsfraser, 10 olika nivåer i s k pagerank osv.osv. Detta senare cencurerar konsekvent bort all information som Google inte anser nödvändig, på sätt att den mesta informationen aldrig ens blir synlig i sökmotorresultaten.

Google Hälsa är den senaste innovationen som sökmotorföretaget Google nu lanserar som en altruistisk gåva till människorna i världen (och i Sverige). Med en något sunt intigritetshållande attityd en helt befängd och fullständigt häpnadsväckande affärside egentligen! Idén med Google Hälsa innebär att du ska kunna lagra och hantera all din hälsoinformation på en central plats - hos Google. Och det anges vara helt gratis och ostyrt, fastän stora privata amerikanska företag och intressen redan givits stort annonsutrymme som s k hälsopartners! Allt du behöver för att komma igång är ett Google-användarnamn och ett lösenord.

Googles försåtliga argument för lanseringen av Google Hälsa är att du själv ska vara ägare av dina medicinska journaler och ha egen tillgång till dem (men det är förstås Google som du skänker den tillgången till!). Man tycker vidare att det är din information, och att det är du som ska påverka den genom att hålla din läkare uppdaterade med hjälp av information som du inte längre lagrar hos t ex lanstinget, utan hos Google! Google vill på det här sättet undandra både dig och sjukvården onödigt extra pappersarbete varje gång du träffar en ny läkare, hjälpa till att undvika att få samma lab tester gjorda om och om igen, eftersom läkarna som man påstår "inte kan få kopior av dina senaste resultat", förlorat dina journaler på grund av omflyttningar, förändrade rutiner, arbetsuppgifter eller sjukförsäkring etc. Med Google Hälsa erbjuds du att tryggt och säkert komma åt din hälsoinformation var som helst, när som helst. Nejdå, din arbetsgivare, försäkringskassa, eller andra statliga eler överstatliga organisationer eller ens s k hackers ska kunna komma åt informationen. Hädanefter utlovas du att ha full kontroll på hur dina uppgifter hanteras eller säljs.

Informations- och annonsföretaget Google säger sig fullt vilja tro att Din information om Din hälsa tillhör dig, och att du själv måste bestämma hur mycket du vill dela och vem du delar informationen med. Google utlovar att aldrig sälja dina uppgifter och att lagra dina uppgifter lika säkert och på samma privat sätt (som t ex landstinget idag gör i Sverige).

Med Google Hälsa så kan du skapa hälso-profiler online. Man vill att du anger ditt hälsotillstånd, vilka mediciner du använder, allergier som du kanske har, lab resultat osv.osv. Du kan även skapa profiler för andra t ex familjemedlemmar och dina barn (Kanske grannen också?). Google vill att du registrerar journaler från olika vårdgivare, sjukhus och apotek. Du kan även välja från en lista med olika Google Hälsopartners för att ge dina vårdgivare, sjukhus och apotek möjlighet att vidaresända kopior av journaler och recept direkt till Google. På så sätt ska du kunna spara en korrekt historia av ditt medicinska tillstånd, läkemedel och olika testresultat på ett enda ställe.

Google vill nu uppenbart globalisera företagshälsovård, hälso- och sjukvård på ett sätt som kan komma att skada och blottlägga många människor, men samtidigt tillskapa många andra stora ekonomiska förtjänster. Jag känner en stor tveksamhet till att det här ger en bättre hälsa.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Fru Sverige

Visa kärlek eller förnöjsamhet med sin egen kvinnliga identitet, är det möjligt? Om Heliga Birgitta eller andra framstående kvinnogestalter som t ex Astrid Lindgren levt idag skulle de ha kunnat bli nominerade till Fru Sverige. Troligtvis skulle de ha tackat ja till en sådan nominering, för att ytterligare nå fram med glädjande, positiva och lustfyllda budskap! Vill du, eller känner du någon i din bekantskapskrets, som skulle kunna och/eller vill bli presenterad som månadens, eller kanske till och med hela årets, mest föredömliga Fru Sverige?

Fru Sverige är både en liten lekfull och samtidigt en mycket allvarlig tävling för fruar, kvinnor, damer, mammor över 19 år, värda och villiga att bli uppmärksammade för något inför en större publik. Egenskaper som ska lyftas fram ska avse såväl en inre skönhet, talang, egenskap eller förmåga, som yttre skönhetsattribut t ex föredömlig smakfull klädsel, åldersrelaterad skönhet, ha visad uttrycksfull omtanke och empati med andra eller tar extra god hand om sig själv och närstående i egenvård, föräldraskap, omsorg eller planering.

Presenterade egenskaper ska först och främst tjäna som trovärdiga och goda attribut för vägledning, identifikation och föredömlighet för yngre kvinnor och tonåringar. Fru Sverige ska exempelvis kunna bedömas som t ex vanlig, opretentiös, yrkes- eller hemmaarbetande, klok, trevlig, smart, from, framgångsrik, erfaren, intelligent, nyfiken, karismatisk, troende, spännande, vänlig, sensuell, konstnärlig, artistisk, åtråvärd och helst vara fri från naivitet, missbruk, förställning, onödiga kirurgiska ingrepp eller fundamentalistiska värden och en fördomsfull åskådning. I tävlingen Fru Sverige samarbetar vi gärna med annonsörer och annan media, dock med kritiskt granskat och trovärdigt innehåll. Maila dina bilder (jpeg-bilder i storlek 9 x 11 med 100% upplösning med min.300dpi, 6-9mega pix.) och en kort (max. 2000 tecken) presentation (inkl.passus om fri publiceringsrätt för materialet) till Eliazon, så snart som möjligt. Månadens Fru Sverige kommer att presenteras på Fru Sverige - Kvinnor i Sverige med en egen webbplats den 25:e i varje månad. Nästkommande års Fru Sverige, presenteras den 25 februari och väljs utifrån inkomna månadsnomineringar.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Den vackraste kvinnan föder flickor

"Spegel, spegel på väggen där..."
Väntar du barn, eller ska du till att föda barn? Vet du om att den vackraste kvinnan och de mest attraktiva mammorna föder i genomsnitt 26 % fler flickor och att aggressiva människor tenderar att föda fler pojkar. Det vackra och sköna är nämligen essensen och grunden i all mänsklig intention, kommunikation och aktivitet, så även inom fortplantningens, kärlekens och relationernas område. Kanske har det här blivit än mer framträdande, betydelsefullt och prestationsladdat i en modern tid med en kvinnlig emancipation i Sverige och i en verkan som ett begrepp jag kallat The New Queen.

Begrepp som "den fertila kvinnan", "den duktiga kvinnan", "den självständiga kvinnan", "den perfekta kvinnan", "den utvalda kvinnan", "den första kvinnan", "den vårdande kvinnan", "den fria kvinnan" eller "den vackraste kvinnan", har blivit något av det som mest gruvsamt skapar en fortsatt osäkerhet, förundran, bristande självförtroende och självkänsla, självrespekt och beroende till mannen hos den moderna fria kvinnan i Sverige idag.

Könstillhörighet och identifikationen med könstillhörigheten definieras nämligen främst genom kulturella minnen och artefakter, relationen till det andra könet och av andra, inte minst föräldern av samma kön som det egna. Läs mer om bl a att vackra föräldrar föder fler flickor här.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Social fobi

- Lämna mig ifred! Jag har semester.

Ungefär 75% av svenska folket lider av någon slags fobi. Det är därmed kanske vår största folksjukdom. En social fobi är en stark inlärd rädsla för att bli belagd med skuld, bli eller erfara personlig exploatering, få negativ uppmärksamhet eller bli utsatt för integritetskränkande åtgärder eller insatser, inom syndriftens- och åkallandedriftens områden. En social fobi handlar framförallt om ett ambivalent eller ifrågasatt förhållande till andra människors inverkan på oss själva i det visuella och auditiva rummet.

Vi återfinner den bästa sammanfattningen av vad den här rädslan handlar om i Jean Paul Sartres ord: - ”Tanken på en annan människas blick förflyttar mitt medvetande, spatialt och temporalt och begränsar min frihet och mina möjligheter!” Det här betyder att någonting exploaterar, inkräktar, stör, retar, hotar eller appellerar till min varseblivning och mitt varseblivningssystem som i stunden innan var avslappnat.

Jag måste nu med påtvungen nödvändighet förhålla mig till min nya varseblivning på något sätt. Bemöta den, hantera den, kontrollera den eller bemästra den. Den evolutionära jaktinstinkten (i däggdjuret människan), tunnelseendet och resursmobiliseringen mot att antingen fälla ”jaktbytet” eller att fly bort från det övermäktiga hotet mot min personliga integritet, slås nu på. ”Bättre fly än illa fäkta!” Vår i Sverige mest kända person med en social fobi, Greta Garbo skulle nu skarpt ha sagt ifrån med sin kommentar: - ”Leave me alone!”

Känns det som att du verkligen brinner i sommaren? Trots enbar ljum sommarbris och lite regnstänk? Läs mer om social fobi och andra fobier här: Är rädslan för chefen en social fobi?

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Vänd på skutan vid kris och varsel

Vänd skutan rätt vid kriser, varsel och omställning!

Kraftigt ökade energi- och matpriser driver upp inflationen och urholkar konsumenternas köpkraft. Rädda banker som tagit för stora risker, börsfrossa och fastighetspriser som sjunker. Investmentbanker som tvingas till miljardnedskrivningar. Eftergiven penningpolitik, protektionism och regleringar. Lägre produktivitet innebär minskad tillväxt och ökade arbetskraftskostnader.

Konjekturavmattning och företag som varslar när konsumtionen sjunker. Orosmolnen hopar sig i olika industri- och affärsbrancher och tjänstesektorn saktar in. Vänd dig med förtroende till Eliazon när du vill finna kompetent hjälp, en positiv coaching, en bättre livsstil, framtidsbrancher, förberedande arbetsmarknadsutbildningar och andra erfarenhetsbaserade möjligheter att komma vidare när tillvaron sviktar, t ex vid stora ekonomiska förluster eller vid arbetslöshet, omställning och arbetsnedläggelse.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Grattis unga mammor på Mors dag!

Grattis på mors dag! Det har nu blivit dags att uppvärdera och höja statusen på den unga mammans moderskap. Omfördela t ex i transfereringen av barnbidragen från dem som föder barn efter 26 till dem som väntar och föder sina barn före 26 års ålder! Ett stort antal barn i förhållande till antalet vuxna i ett land är den enskilt största och starkaste faktorn för en ökad tillväxt av ekonomin inom landet. Att samtidigt vara förälder och kunna förbli yrkesaktiv kommer att bli mycket betydande för den ekonomiska utvecklingen i de mognare och mer framgångsrika ekonomierna. I Sverige idag så ser vi att åldern för förstföderskor dramatiskt stiger samtidigt som antalet aborter hos unga kvinnor (som också mår allt sämre psykiskt) ökar. I Stockholms innerstad är kvinnorna i genomsnitt 36 år när de får sitt första barn. Enligt SCB:s beräkningar kommer en av sex kvinnor att vara barnlös år 2010. Många idag överskattar kvinnors förmåga att bli gravid och möjligheterna att få barn genom provrörsbefruktning.

I det alltmer ytliga och relationskonsumerande samhälle som vi skapat har den sedan 1975 fria aborträtten idag spelat ut sin roll som en sexuell och reproduktiv rättighet (som bl a RFSU hävdar den). Rätten till fri abort har tyvärr alltmer urholkats till att komma att bli ett desperat preventivmedel och en rejäl hämsko för ekonomisk tillväxt som psykologiskt drabbar unga, känslomässigt försmådda och övergivna, ibland obetänksamma och ekonomiskt villfarna kvinnor mycket svårt. Inte minst i form av bl a förlorad entusiasm och framtidstro, nedstämdhetsperioder, sömnsvårigheter, känslomässig avtrubbning, fobiutveckling, ångest och skuldkänslor. Enligt Socialstyrelsens statistik så görs de allra flesta aborterna i åldersgruppen 20–24 år. Antalet aborter i den här åldersgruppen har under den senaste 10-årsperioden därtill ökat med hela 30%! Av 100 kända graviditeter slutar hela 25,7 med en abort idag. Aldrig tidigare, sedan statistiken över aborter infördes 1955, har abortsiffrorna varit så här alarmerande höga i Sverige.

Efter den abortlagstiftning som infördes 1975 har den framtida arbetskraftsreserven i Sverige sammanlagt reducerats med 1.104.263 möjliga individer (enligt Socialstyrelsens publicerade statistik av verkställda aborter). Siffrans ackumulerade storlek väcker lätt, om vi förmänskligar de aborterade fostren, vanmakt, sorg och kanske återhållen vrede i frågor om välfärd, sjukvårdens inriktning och välfärdssamhällets socio-ekonomiska baksidor. Antalet aborter under perioden 1975-2007 motsvarar nämligen nästan hela invånarantalet i Stockholms stad, eller förlisningen av 1296 passagerarfartyg i Estonias storlek! Ett hälsomått som tyvärr ställer en välfärdsnation med växande arbetskraftbehov - vid skampålen. Genom erkänd forskning vid bl a Institutet för framtidsstudier, Nutek och ITPS vet vi att ekonomisk tillväxt och hälsa är nära förknippade med varandra beroende på flera faktorer. En sund och frisk befolkning med ett långt förväntat arbetsliv framför sig utbildar sig i högre utsträckning och har dessutom en tendens till större finansiellt sparande, vilket är bra för ekonomin.

Friska personer i arbetskraften är mer produktiva jämfört med en mer insufficient och labil arbetskraft där arbetsgivare får problem med både sjukfrånvaro och sjuknärvaro (när sjukdomsdrabbade personer arbetar men inte till sin fulla kapacitet). Sammantaget visar all den här forskningen på att aborter och sjukdom inte bara påverkar den individ som drabbas utan att rädslan att anknyta till och föda barn också får stora effekter på närstående, familjer, kollegor och inte minst samhällsekonomin. Detta gör att hälsa och välmående är av stor vikt för regional ekonomisk utveckling. Ett bra välmående kan hjälpa en region att komma in i en spiral av positiv ekonomisk utveckling och omvänt: ohälsa får negativa konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen.

Skaffa barn nu idag, vänta inte tills i morgon. Som mångårigt praktisk verksam barnpsykolog kan jag bära vittnesmål om att det inte finns några betydelsefulla barnpsykologiska eller vetenskapliga belägg för att föräldrar i 35-årsåldern, som prioriterar de egna utvecklings- och karriärmöjligheterna framför en tidig och socialt trygg familjebildning, kommer att bli bättre föräldrar än dem som inträder i föräldraskapet med kärlek och ömhet redan i 18-årsåldern, tvärtom. Den prognostiserade befolkningsutvecklingen för de närmaste decennierna i de flesta västeuropeiska länder och Japan tyder på att utvecklingen kommer att vara svag, eller i vissa fall rent av negativ.

I anledning av alla de här redovisade argumenten (och på samma sätt som vi idag ger stora ekonomiska subventioner för ansvarsfullt miljöbeteende, industrietableringar, transport och regionstöd etc.) bör unga kvinnor och unga familjebildningar (i åldern 18-26 år) som väljer att föda och älska sina barn betraktas som vardagshjältar och högburna prinsessor. Dessa vardagshjältar bör erbjudas betydligt mer kraftfulla ekonomiska incitament för prioriteringen av sina val och beteenden i vardagen. T ex i form av goda bostadssubventioner, lånegarantier eller proportionellt styrande eller inkomstrelaterat riktade barnbidrag och vårdnadsbidrag för en mer positiv, humant inriktad och rationell beteendeförändring. Inför mycket generösa föda-barn-bidrag till unga mammor som vill skaffa, behålla eller väntar barn. Förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Sverige och gör det mycket lönsamt och tilltalande att prioritera och att älska omvårdnaden om såväl de önskade som oönskade barnen. Vi behöver alla.

K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom

Beröm och uppmärksamhet

Allt sedan doktor Sigmund Freud har psykologin rört det som gällt mörka och lite kusliga frågor, som psykiska symtom och oförklarliga fysiska sjukdomsyttringar (t ex i nu aktuell debatt om vårdval och alternativ till de vårdval vi kan göra idag). I den fördjupade och existentiellt berättigade psykologi som jag själv utvecklat och företrätt under många års praktisk utvecklingsarbete (och på ett efterfrågestyrt sätt), handlar psykologin snarare och tvärtom om den språkligt givna fenomenologin bakom produktivt arbete, estetik, glädje och skönhet, d v s skönhetens och skapandets inre och mer absoluta livsavgörande väsen. Den här psykologin har ett positivt anslag men, ska varken förväxlas med det som går under beteckningen "positiv psykologi" eller t ex "kognitiv psykologi". Den gäller mer hur vi förstår och tänker om livets skönhet (även när vi inte bör backa undan för mötet med de mörkaste kontinenterna och de mest djuriska sidorna i våra egna personligheter), samt vilka användbara begrepp vi behöver för det som driver oss framåt och motiverar oss till ett godare liv, ett mera glatt, underbart och hälsosammare liv? etc.etc.

När det i New York verksamma företaget Sterling Who’s Who nu i april 2008 uppmärksammar mitt arbete med utvecklingen av den här ”Skönhetens psykologi” med ett hedrande certifikat, känns det som något lite väl spektakulärt, osvenskt och ovanligt blygsamt för en inbiten nordbo. Certifikatet säger: ”Torbjorn K.A. Eliazon is recognized by Sterling Who’s Who as one of the top professionals in your field. Sterling Who’s Who recognizes your excellent performance and your sincere commitment to your industry” [Ung.översättning: ”Torbjörn K A Eliazon har utsetts av Sterling Who’s Who som en av de främsta inom sitt yrkesområde. Sterling Who’s Who vill därför berömma högpresterande resultat och ett innerligt engagemang inom det verksamhetsområde han verkar”.] Sterling Who’s Who är ett globalt verksamt företag som uppmärksammar de mest framstående personerna runt om i världen, vilket naturligtvis gör utmärkelsen både glädande och hedrande. I Sverige och på den Västeuropeiska kontinenten styr nihilism, avund och Jantelagsmentalitet att vi vanligen inte bör tillskriva eller annonsera oss själva positiva attribut på det här sättet.

Media, journalister och konsumenter av journalistik föredrar att avslöja, dissekera och fokusera på en skandalisering av folks liv och verk och exploaterar mänskliga brister utan diskretion i t om högre utsträckning än vad vi som psykologer själva gör. Den främsta offentliga uppmärksamhet som de flesta vanliga människor, hårt arbetande entreprenörer och småföretagare kan förvänta sig är ofta en negativ uppmärksamhet i form av t ex återkommande skatterevisioner, upphandlingsrestriktioner och en myndighetsgranskning såsom när hyggliga trafikpoliser med uppsåt att påtala brister stoppar dem för rutinkontroller vid vägkanten. Kanske bör vi alla hellre bli bättre på att ge beröm och uppmärksamhet till varandra, lägga band på förutfattade meningar och alltför granskande föreställningar, avundmotiv och stränga rättvisekrav?

K A T Eliazon

Snabba pengar, ekonomi, politik och moral

Lättsinnigt skakar vi gärna av oss de högre moraliska och mänskliga värdena när det gäller användningen av pengar. Ibland under hänvisning till att ”pengar luktar inte”, eller tillstår vi att pengar kan vara ”svarta”, ”gråa”, ”vita” eller ”smutsiga”. Om pengarna t ex i det sista fallet hanteras av kriminella gäng, kommer från omoraliska aktiviteter som sex, sexindustri, sexhandel, smuggling, utpressning, bedrägerier, stölder, barnarbete, medvetna skattebrott osv, reagerar vi kanske. Bara vi inte själva är inblandade i skumrasket!

Att i högre utsträckning (politiskt och nationalekonomiskt) diskutera pengarna och ekonomins ”goda” resp. ”onda” sidor, skulle kunna vara uppfriskande och utvecklande för alla inom makroekonomin, men kanske särskilt inom den ekonomiska politiken, finanspolitiken, produktionen och konsumtionen i samhället.

Partipolitiken skulle med all säkerhet förnyas och bli mer spännande, innehållsrik och intressant för den stora allmänheten. Negativa konsumtionsmönster kunde komma att omprövas, förskjutas och förändras. Investeringarnas planläggning och innehåll finge möjligen andra innebörder och utgångspunkter. Myntets baksida kan bli något mer hälsosamt, godare och mänskligare än hur vi har det idag.

Läs en mer utvecklad artikel om snabba pengar, ekonomi, politik och en annan moral här.

K A T Eliazon

Viktnedgång, bantning och söta saker

BMI är en förkortning av Body Mass Index. BMI är ett bra fysiskt mått på din hälsa. I Sverige har antalet överviktiga ökat varje år sedan 1980, mest bland männen. Enl. SCB så är 52 % av männen överviktiga och 36 % av kvinnorna har ett BMI över 25. I hela världen räknar man att 1,3 miljarder människor är överviktiga. Det kan jämföras med att omkring 800 000 människor drabbas av svält. I USA är hela två tredjedelar av befolkningen överviktiga och en tredjedel är kraftigt överviktiga eller feta (BMI över 30) I länder som Kina och Indien ökar också övervikten dramatiskt. Omkring tio procent av den vuxna befolkningen i Sverige är kraftigt överviktiga med BMI över 30.

Antalet överviktiga har m a o mer än fördubblats de senaste decennierna. Det finns många samverkande faktorer bakom ökningen av antalet överviktiga, exempelvis genetik, sociala förhållanden och uppväxtmiljö. Den ökande tillgången och marknadsföringen av energirika livsmedel har haft störst inverkan på den globala ökningen. Problemet är att människan inte är rustad biologiskt för att klara ett kraftigt utbud av energirika livsmedel. Mänsklighetens problem har alltid varit knapphet på mat och hot om svält och att samla på sig fett när det funnits tillgång på mat har varit en fördel. Särskilt svårt är det därför idag att stå emot ett flödande utbud av billig mat med högt fett- och sockerinnehåll, eftersom vi fortfarande är (idag mycket jäktade och stressiga) stenåldersjägare, som alltid har varit genetiskt beroende av det. De lätt tillgängliga, energirika livsmedlen triggar belöningssystemet i en ond spiral. Vi blir mat- och sockergalna! Räkna ut ditt BMI här.

K A T Eliazon

4 100 barn far illa i Jämtland

En kommuns tillväxt bestäms av flera faktorer som omsättningstillväxt, nettokostnad, lönesummeutveckling, sysselsättningsutveckling, antal högutbildade och nyskapade företag, försörjningskvot och befolkningsunderlag. En granskning av statistiken för kommunerna Berg och Strömsund avseende 2007 utgör en dyster läsning, eftersom bägge kommunerna utmärker sig som riktiga förlorare, långt under genomsnittet i landet, utom i ett avseende: lönesummeutveckling. Strömsunds kommun tangerar också riksgenomsnittet när det gäller nettokostnaden per invånare. Den bästa tillväxtkommunen i Jämtlands län är Åre kommun som har såväl ett nyföretagande och en försörjningskvot som en lönesummeutveckling och sysselsättningsutveckling en bra bit över riksgenomsnittet. Det här betyder att både Berg och Strömsund står inför uppgiften att försöka hitta eller utveckla tillväxtmotorer i respektive kommuner och särskilt Strömsund som har den sämsta befolkningsutvecklingen i landet. Vilka strategiska och kloka beslut bestämmer beslutsfattarna sig för?

Jo, 870 barnfamiljer i Bergs kommun och 1 390 barnfamiljer i Strömsunds kommun berörs nu av förslag om nedläggelse av skolor resp. förskolor i de bägge kommunerna. Den planerade stora omställningen och omflyttningen av barn berör sammanlagt hela 4 100 barn i de bägge kommunerna (i större direkt eller mindre indirekt omfattning) plus föräldrar och anhöriga! Det är märkligt att uppleva hur den här planerade omflyttningen och stora bussningen av små barn sätts i rullning av skoladministratörer och valda politiker i de bägge kommunerna, med en helt igenom kommunalekonomisk legitimitet och ett fullständigt renodlat vuxenperspektiv på t ex arbetsmiljö och bekvämlighet som grund. Inga utredningar har gjorts om de barnpsykologiska konsekvenserna som kan bli omfattande, långsiktiga och samhällsekonomiskt mycket allvarliga och kostsamma. Inga distinktioner har gjorts mellan t ex de psykologiska skillnaderna mellan att vara barn , ungdom resp. vuxen och de pedagogiska konsekvenserna härav i skolorganisationen och indelning av rektorsområden. Inget beaktande av barnkonvention, pedagogiska vinster och förluster, barnperspektiv, socioekonomi, identifikations- och socialisationsprocesser etc.etc.

Inga slutsatser om vare sig folkhälsoperspektiv, påverkan på tillväxt, turism, servicenäringar, företagsekonomi eller glesbygdens fortsatta utveckling i regionen m.m. Vart har då alla kloka experter (med t ex lagstadgad anmälningsplikt när barn riskerar fara illa) och administratörer, anställda på offentliga medel och på olika nivåer i länet tagit vägen när det kommunala självbestämmandet ser ut att så fullständigt ha havererat? (Inom det privata näringslivet vid t ex företagsnedläggelser skulle offentligt diskuterade nedläggningshot betraktas som ett fullständigt informationsmässigt haveri.) Varför tiger övergripande instanser som t ex Länsstyrelsen, Kommunförbundet, Skolverket mfl. i en fråga av uppenbart stor och välannonserad dignitet? Vart har de goda finansiärerna, investerarna och länets högresta riddare av kultur, utbildning och gynnsam fastighetsekonomisk och arkitektonisk utveckling tagit vägen, när det gäller de mindre barnens lokalbehov, oskuldsfullhet, psykosociala tillförsikt, psykologiska utveckling och framtidstro? Rädda de små orternas kärnverksamheter och tillväxtmotorer när det fortfarande är möjligt, lägg effektiva veton mot fortsatt nedläggningsdiskussion och spara våra barns psykologiska välbefinnande! Överväg hellre nya kommunsammanläggningar, kommunförbund, nedläggning av administrationskontor och annan vuxenverksamhet. Känn själv oron, osäkerheten och gungningen inför en oviss framtid, som några idag så lättsamt lägger över på 2 260 familjer och 4 100 barn i länet. Skolan är barnets arbetsplats och ett hjärta för framtid i din bygd.

K A T Eliazon

Blicken för skönhet

Att arbeta med skönhet innebär att se det vackra i livet och världen, men att försöka titta på den här världen med andra sköna ögon. Som t ex de medeltida konstnärerna Goya och Holbein visade oss kan vi gripa blicken av skönhet i en mask d v s som kosmetiskt maskerad. Vi kan också säga att i djupet av mitt öga målas bilden av skönheten fram som en subjektiv tolkning eller tolkningsförsök. På Internet idag så är just vår ständiga förmedling i orden en sådan bild utav skönhet och skönhetslängtan. Det som styr det här har jag kallat för syndriften, ett begrepp hämtat ur Sigmund Freuds psykologiska teoretisering, och som innebär bl a en längtan att få syn på något eller att få synas för någon. I vardagslivet, i t ex arbetet med reklam, marknadsföring och skönhet, innebär den här längtan att se en central dimension samt skapar en mängd olika applikationer som jag vill peka mot och ge exempel på här, genom ett enda konkret fall:

I kolumnen till vänster (hemsidor) känner vi igen ett stort antal s k populära domännamn länkade till mina hemsidor som jag förvärvat (med många andra domännamn). Namnen har skapats
1. som en marknadsföringsmässig kommersiellt säljande påminnelse eller fälla för blicken,
2. som en ekonomisk investering och spekulation i att också dessa s k igenkända men beslöjade domännamns värde ökar efterhand (vilket ger ytterligare finansieringsmöjligheter till företagets utbildnings- och opinionsbildande verksamheter)
3. som en genuint mänsklig läggning hos mig själv efter att finna perfektion, det attraktivt vackra och sköna, det helst klockrent enkla men förmedlande helhetsintrycket i de ord och utsagor som jag vill använda för att kommunicera mina egna bilder och budskap.

Det här lilla exemplet leker med haussen i domännamnshysterin på Internet (och där de aktuella domännamnen vart och ett betalas till 8-siffriga miljonbelopp) och åskådliggör ordets koppling till sin rena affekt. Exemplet visar också kosmetikans roll, seendets och synkonstens fenomenologi och den dragningskraft som de här orden (som synbara objekt) har på människor som köper och säljer domännamn inom Internetvärlden. Vi anar också effekten som skönheten har i många mellanmänskliga relationer genom:
1. Att accelerera konkurrens, avund, prissättning, hunger, jakt och tävlan till astronomiska proportioner.
2. Att tydliggöra existentiell längtan och brist.
3. Att skänka tillfredställelse, njutning, glädje, förtröstan, hopp, kärlek och fascination.

K A T Eliazon

Privatisera sjukvården i Jämtland

Det är nu kanske dags att föreslå att Jämtlands län får bli ett försökslän i riket med helt igenom privat, kommunal, avknoppad eller kooperativt driven sjukvård, eftersom den offentligt drivna vården genom landstinget och försäkringskassan i länet helt tycks ha fallit ihop över sig själv. I en artikel i Östersunds-Posten (ÖP) 2008-02-29 visar nu ÄNTLIGEN ansvariga tjänstemän inom Försäkringskassan och Landstinget att man till slut kanske förstått att Jämtland har det högsta ohälsotalet i landet. God morgon! De aktuella tjänstemännens uppvaknande är i sig ett friskhetstecken, men helt förvirrat och nyvaket eftersom dessa två tjänstemän (och deras föregångare på just dessa tjänster) hela tiden varit direkt och högst ansvariga för att låta just detta ske (mot bättre vetande som att t ex helt driva flera privata alternativ i länet mot onödiga konkurser och nedläggelser)!

Tjänstemännen, landstingsdirektören Karin Strandberg Nöjd och försäkringschefen Per Sundin spekulerar därtill grovt felaktigt och blint vidare i artikeln med det insinuanta antagandet om det finns ”ett särskild synsätt på sjukdom i länet som har med vana, attityd och tradition att göra”. D v s tjänstemännen vill uppenbart påstå att den s k översjukskrivningen i länet beror antingen på en traditionellt arbetsovillig, auktoritetsfientlig, regelprövande och mer hypokondrisk jämtlänning, eller klanderlikt oerfarna läkare som inte vet vad de gör. Detta är provocerande, uppseendeväckande och mycket okunnigt om en kultur inom vilka de själva säger sig vilja verka och artikeln uttrycker en etablerad självgodhet och elefantiasis där man söker syndabockar på helt felaktiga premisser. Sjukskrivning är f ö ingen behandlingsmetod i sig som skribenterna tycks tro, utan en administrativ åtgärd eller respit i avvaktan på nödvändiga behandlingsinsatser. Om det finns en ovana i Jämtland så handlar det m a o mer om att vi inte ger och tillför erforderlig behandling (vilket konkurser och nedläggelser av stora hälsoproducerande företag i länet visar). Högst ansvarig för detta är de bägge tjänstemännen. I stället för att vidareföra och framföra generaliserande hugskott från Socialstyrelsen och Försäkringskassan centralt, eller i egen regi starta upp och lägga ned diverse tidsbegränsade EU-projekt, bör tjänstemännen kritiskt värdera de statistiska faktaunderlagen, de egna behandlingsmetoderna och fråga sig vilket ansvar de själva har att t ex initiera och ta fram effektiva kontinuerliga och långsiktiga behandlingsmetoder, individuella behandlingsprogram, aktivt ta kontakt, möta, uppsöka, diskutera, samt generösare finansiellt stödja och inbjuda till samarbete med etablerade privata alternativ och vårdgivare etc.

När ledande tjänstemän inom centrala och samhällsviktiga områden på det här sättet visar brist på självkritik och insikt i de extraordinära svårigheter som underställda till dem faktiskt helt tillfredställande löser dagligen, skapar det stor oro och en otrygghet hos människor genom de förvirrade budskap och påståenden som man kommunicerar. Vi kan inte bedriva vård på spekulativa antaganden där vi ena dagen anses så sjuka att vi aldrig mer tillhör arbetsmarknaden och i nästa stund anses kunna ta vår säng och gå. Vi måste veta vad vi gör med människor inom vården. Sanningen är att de många som är verksamma inom såväl landstingets primärvård som enskilda aktörer i den privata vården, vet mycket väl hur vi ska behandla och ta hand om människor med olika sjukdomsyttringar (både på ett bra och kostnadseffektivt sätt och för ett optimalt bra och snabbt tillfrisknande). Låt alla de människorna komma till tals istället, men i privata sjukvårdsalternativ.

K A T Eliazon - Östersund

Folkhälsominister skapar psykisk ohälsa

I en intervju för Rapport publicerad 19 februari 2008, säger folkhälsominister Maria Larsson att vi måste bryta "ett tabu" och "våga prata mer om att vi mår dåligt". Folkhälsoministern vill därför införa utbildning i "första hjälpen" vid psykisk ohälsa. I samband med konferensen och mässan Psykisk hälsa på Stockholmsmässan, säger Maria Larsson att hon oroas av larmrapporterna om framförallt unga kvinnors hälsa, och har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till hur alla ska kunna ta hand om psyksjuka.

Folkhälsoministerns förslag och uppmaning är inte bara häpnadsväckande ogenomtänkt och okunnigt, utan kan i tillägg vara ett direkt företagsekonomiskt dyrbart budskap och en livshotande farlig och hälsosvådlig idé för enskilda individer. Som en åtgärd mot en (statistiskt inte helt fastställd) ökning av den psykiska ohälsan, riskerar hon dessutom att skjuta sig själv rejält i foten.

Innan vi ens tänker tanken att vi vill ställa frågor om psykisk ohälsa bör vi först ha helt klart för oss hur intrikat komplicerad och svårtolkad de här frågeställningarna egentligen är. Flera av de främsta vetenskapsmännen och de mest erfarna och vana psykoanalytiska uttolkarna i världen har t om försökt sammanfatta kunskapsområdet i enkla matematiska formler och differentialdiagnostiska manualer, men misslyckats i att reda ut den psykisk ohälsans komplexitet och plasticitet i vardagsarbetet. Att "bryta tabun" kan i de här fallen många gånger innebära att vi lyfter locket till grytor med närmast stark vulkanisk aktivitet och att vi väcker björnar (och starka inre krafter) som fortfarande sover. Prat om galenskap, är sällan vare sig en bra eller produktiv samtalslek, lika lite på våra arbetsställen som i hemmet. För neurotiker förvärrar därtill "pratet" vanligen regression och symtombild. Glöm inte talesättet: "Som vi talar, så blir det"

Folkhälsoministerns förslag kräver onödiga extraresurser och förleder människor bort från de viktigaste frågorna på våra skolor och arbetsplatser: Hur hanterar vi strukturell och organisatorisk inbyggd ekopati? Hur förbättrar vi och ger en god, väl anpassad, kompetent och effektiv företagshälsovård? Hur hanterar vi stress och missbruk?

K A T Eliazon

Madonna i melodifestivalen 2008

I Västerås gick den nya madonnafiguren Sanna Nielsen och lyckogivarna Bröderna Rongedal lite överraskande vidare direkt till Globen, vid 2:a omgången av Melodifestivalen 2008. TV-mediet tydliggör den sekundära socialisationen och hur olika psykologiska identifikationer och bra förebilder kan uppstå och plötsligen förändras eller förskjutas. Vinnare blir förlorare, och tvärtom. Den största skrällen av alla hittills i Melodifestivalen tycktes vara att förhandstippade Carola Häggkvist och Andreas Jonsson inte kom vidare direkt till Globen utan fick nöja sig med en plats i Andra chansen i Kiruna. Ut till snön och kylan?

Det är märkligt att etablerade TV-bolag, skivbolag, låtskrivare, rådgivare och marknadsstrateger bakom rutinerade artister som Carola Häggkvist och Andreas Jonsson verkar försöka desauvera och ruinera bägge artisternas framtidsmöjligheter på scenen med att sätta ihop numret "One Love". Titeln på en melodi som de här bägge artisterna tillsammans omöjligen kunde exekutera (Delvis p g a en uppenbar diskrepans i artistiskt uttryck och åldersskillnad, delvis i brist på personlig styling).

Varumärket Carola, vars hela marknadsvärde tidigare hängts upp på "svenskt helylle" och "religiös moderlig madonnalik" framtoning, riskerades allvarligt genom framförandet, till att mer efterlikna vad jag tidigare benämnt som en "femme fatale identifikation", och "kvinnlig narcisstiskt förslagenhet". Hennes medsångare följde med i fallet på sångtävlingen och blev till en blind namnlös Oidipusfigur och ett utnyttjat Fallosattribut i modernt lallande tappning. Madonnafiguren som förebild rämnar snabbt genom våra ögon och ersätts på ett par timmar av en annan.


K A T Eliazon